I ett inlägg på SvD Brännpunkt den 1 december skriver 44 medborgare att Sverige håller på att smyganslutas till Nato samt att det saknas en debatt om landets fördjupade samarbete med organisationen.

Vi delar skribenternas uppfattning att det behövs en debatt om Natos verksamhet och Sveriges förhållande till alliansen, men anser tvärt emot dem att det är mycket viktigt att Sverige har ett nära och effektivt samarbete med Nato.

Det stämmer att en majoritet av svenska folket är emot ett svenskt medlemskap i alliansen. En orsak till detta kan säkert vara just bristande debatt.

Förmodligen känner majoriteten inte till att vi under det kalla kriget räknade med väpnad hjälp från Nato om vi angreps av Sovjetunionen och därmed implicit accepterade att skyddas av Natos kärnvapenparaply.

”Opinion”, den mätning i säkerhetspolitiska frågor som Styrelsen för psykologiskt försvar presenterar varje år, visar att cirka 40 procent av svenskarna är positiva till att Sverige har förmåga att bidra till Natoledda fredsfrämjande insatser, medan cirka 30 procent är emot och en tredjedel saknar uppfattning.

Skribenternas påstående att det fördjupade samarbetet det senaste årtiondet skett tvärtemot folkopinionen är alltså fel i sak.

Nato har genomgått en betydande förändring sedan det kalla krigets slut. Något förenklat kan man säga att organisationen utvecklats från att vara en renodlad försvarsallians till att även bli en trovärdig krishanterare med global räckvidd.

Nato är idag en organisation i användning med över 60 000 soldater aktiva i sju olika fredsfrämjande insatser på tre olika kontinenter. I samtliga av dessa agerar man på uppmaning av FN och med ett FN-mandat från säkerhetsrådet i ryggen. I dessa sammanhang är de gamla kärnvapenstrategierna helt irrelevanta.

Det är denna transformation och anpassning av Nato till den förändrade säkerhetspolitiska miljön som gjort att Sverige utvecklat ett allt djupare samarbete. Det främsta uttrycket för detta är våra bidrag till de Natoledda insatserna i Kosovo och Afghanistan.

Anledningen till att dessa missioner är Natoledda är enkel: det är bara Nato som har den ledningsförmåga och trovärdighet som behövs för att klara av dessa krävande insatser.

Ju närmare samarbete Sverige har med Nato, desto bättre påverkansmöjligheter har vi på den strategiska och operativa insatsplaneringen vid de Natoledda insatserna.

BO HUGEMARK

PÅL JONSON

MAGNUS CHRISTIANSSON, Svenska Atlantkommittén