Finansminister Anders Borg hänvisar ofta till nationalekonomisk forskning och många tror nog därför att alliansens politik ligger i linje med nationalekonomisk forskning. Så enkelt är det dock inte. Det finns mängder av nationalekonomisk forskning som ger stöd åt en annan politisk inriktning. Forskning som skulle kunna utgöra grundbulten i Håkan Juholts och Tommy Waidelichs framtida ekonomiska politik.
En vanlig föreställning är att nationalekonomer alltid förordar avregleringar och privatiseringar. Och visst pekar nationalekonomer ofta på fördelarna med konkurrens när det gäller marknader som exempelvis livsmedel, taxi och bostäder. Men nationalekonomin ger också många skäl till varför offentliga ingripanden behövs på andra sorters marknader.
En sådan anledning är att vissa marknader utgör naturliga monopol, vilket innebär att det på grund av starka skalfördelar är effektivast att bara ha en producent. Mycket infrastruktur såsom el-, fjärrvärme- och järnvägsnät är exempel på naturliga monopol. Sådana marknader kräver omfattande reglering för att de inte ska komma att domineras av en enskild aktör. I många fall kan det därför vara bättre med offentlig drift i stället för att försöka tygla privata vinstintressen med omfattande regleringar. Den svenska erfarenheten när det gäller avregleringarna av dessa marknader talar sitt tydliga språk.
Andra områden där nationalekonomer pekar på problemen med privat drift är till exempel utbildning och vård. På dessa områden är möjligheten att själva utvärdera kvalitén av tjänsten långt mer begränsad än när vi äter ute eller köper kläder. När vi sitter i skolbänken eller ligger på operationsbordet tvingas vi förlita oss helt på att läraren och läkaren gör vad som är bäst för oss. Risken är här uppenbar att konkurrens och snäva vinstintressen kan göra mer skada än nytta.
Vårdcentralen som får betalt per besök kan komma att maximera antalet patientbesök genom att dra ner på telefonrådgivning eller genom att dela upp behandlingar på flera besök. Läraren som för sin lön är beroende av elevernas omdöme kan drivas till att vara eleverna till lags genom att sätta höga betyg i stället för att rusta eleverna för framtiden med goda kunskaper.
Utöver att sätta ner foten i frågan om gränsdragningen mellan marknad och stat behöver Juholt och Waidelich också ta hänsyn till krav på ökad jämlikhet. Vilken grad av jämlikhet som ska eftersträvas är naturligtvis en ideologisk fråga som inte har ett vetenskapligt svar. En ny socialdemokratisk politik måste bygga på ideologiska ställningstaganden och prioriteringar, som vetenskapen inte kan eller bör bestämma. Den nationalekonomiska forskningen kan dock bidra genom att analysera hur man kan uppnå jämlikhet på bästa sätt och vilka effekter politiska reformer har för jämlikheten.
Nationalekonomisk forskning visar att det ofta kan finnas en målkonflikt mellan jämlikhet och ekonomisk effektivitet. Det finns dock vägar runt denna motsättning och i Sverige har vi i mångt och mycket lyckats kombinera en stark tillväxt med hög jämlikhet.
Den politik alliansen nu bedriver leder dock alltför ofta till ökad ojämlikhet utan att bidra speciellt mycket till tillväxten. Ett exempel på detta är den tidigare sänkningen av fastighetsskatten. Ytterligare ett är de senare jobbskatteavdragen. Det första avdraget hade antagligen en positiv effekt på sysselsättningen, men de utvärderingar som gjorts visar att sysselsättningseffekten varit starkt avtagande för de senare avdragen. Det femte jobbskatteavdraget kommer förmodligen att ha en marginell påverkan på arbetsutbudet.
Det är dock inte svårt att hitta reformer som leder till ökad ekonomisk effektivitet och samtidigt bidrar till ett mer jämlikt samhälle. Några alternativ till ytterligare jobbskatteavdrag som Juholt och Waidelich noggrant bör överväga är satsningar på utbildning, omsorg, infrastruktur och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Vi är övertygade om att nationalekonomin kan erbjuda viktiga analytiska redskap för att utveckla denna nya politik för jämlikhet och välfärd.
EMMA VON ESSEN
doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet
PETER GERLACH
civilekonom från Handelshögskolan
DANY KESSEL
nationalekonomistuderande
ERIK MOHLIN
forskare i nationalekonomi vid University College London
KARL WALENTIN
forskare vid Riksbanken
ROBERT ÖSTLING
forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet
Fotnot: Samtliga är författare till den nyutkomna boken Nationalekonomi för vänstern. Teori för jämlikhet och välfärd (Kata förlag).
