Ulf Bernitz

Rätt skött är den privata näthandeln från utländska leverantörer inte alls olaglig.

Ulf Bernitz

Systembolaget har avancerade planer på att sätta i gång egen näthandel och hemleverans av sina drycker. Samtidigt handlar svenska privatpersoner allt mer från utländska företag i andra EU-länder i kombination med förmedling av hemtransport. Det gäller bland annat vinklubbarna.

Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO har polisanmält ett större antal utländska företag som förmedlar vin efter beställning på nätet. Man har även polisanmält den största aktören, som förmedlar kvalitetsviner i prisläge över 100 kronor. IOGT-NTO:s polisanmälan verkar ha en koppling till Systembolagets planer på egen nätförsäljning.

Här förs fram olika påståenden i medierna om vad som är lagligt och olagligt. Vad som gäller framgår i första hand av EU-rätten. Många påståenden är felaktiga, rättsläget är snarast tvärtom vad som ofta påstås. Rätt skött är den privata näthandeln från utländska leverantörer inte alls olaglig, medan en utbyggd näthandel från Systembolagets sida kan hota hela det nuvarande detaljhandelsmonopolet. Detta framgår av de två grundläggande domarna i EU-domstolen, Franzén och Rosengren.

Systembolagets monopol på detaljhandel var uppe i EU-domstolen första gången 1997. Fallet gällde livsmedelshandlaren Franzén som hade sålt vin och sprit över disk i sin butik. Monopolet bedömdes som ett handelshinder men klarade sig med hänvisning till folkhälsoaspekter. Det skedde dock med nöd och näppe.

Systembolaget är ålagt starka restriktioner när det gäller att iaktta objektivitet vid inköp och sortimentsurval för att minska effekterna av att producenterna inte har tillgång till marknaden.

När Franzénmålet var uppe 1997 diskuterades inte näthandel som ännu låg i sin linda. I det senare Rosengrenmålet 2007 hade läkaren Rosengren med flera beställt spanskt vin via internet från utländska leverantörer för hemleverans från utlandet. För detta åtalades de. EU-domstolen fann sådan direktförsäljning ligga utanför Systembolagets monopol på detaljhandel.

Ett förbud mot direktförsäljning över nätet från annat EU-land fann domstolen skulle innebära ett handelshinder som inte var tillräckligt motiverat av hänsyn till folkhälsan. Man fäste vikt vid att det rör sig om privatpersoner som beställer från en viss utländsk leverantör. Kontrollen att inte ungdomar köper ansågs kunna skötas vid leveransen. Mot bakgrund av utslaget blev Rosengren och de övriga åtalade frikända i Högsta domstolen.

Det finns ingenting i Rosengrendomen som anger att en privatperson själv måste leta upp en utländsk vinleverantör på nätet. Tvärtom fäste EU-domstolen särskild vikt vid att direktförsäljning från utlandet minskar handelshindren för utländska producenter som har svårt att nå den svenska marknaden. Den öppnar ett fönster för alternativ.

Verksamheten måste emellertid bedrivas snyggt för att vara laglig. Alkoholskatten måste betalas till Skatteverket enligt svenska tariffer, något som i praktiken omöjliggör lågprisförsäljning. Det följer av en tredje dom från EU-domstolen, Joustra.

All marknadsföring måste vara måttfull och transportören får inte lämna ut varorna till ungdomar under 20 år eller till personer som är berusade. Aktörer som är oseriösa och låter bli att betala skatt i Sverige och rentav bedriver något slags svartbutiker bör naturligtvis rensas ut.

Hur är det då med Systembolagets näthandelsplaner mot bakgrund av EU-rätten? Det framgår av Franzéndomen att EU-domstolen fäste avgörande vikt vid att tillgängligheten, särskilt till köp av sprit, i det stora hela var avgränsad till Systembolagets särskilda butiker med de begränsningar och kontrollmöjligheter som följer av detta.

Skulle Systembolaget bygga upp en omfattande näthandel med lättillgänglig hemtransport urholkas naturligtvis snabbt de folkhälsoargument som hittills burit upp detaljhandelsmonopolet.

Snyggt skött näthandel från utländska leverantörers sida är ett godtaget komplement men bygger Systembolaget upp en omfattande näthandel riskerar man att undergräva det nuvarande monopolet. Dyker det upp en ny Franzén, som utmanar gränserna, är risken stor att hela detaljhandelsmonopolet faller i EU-domstolen.

ULF BERNITZ

professor i Europarätt vid Stockholms universitet