I stort sett hela ditt nät- och kontaktbeteende kan kartläggas.

Morgan Johansson (S)

Under lång tid har integritetsfrågor på internet diskuterats flitigt. Det är i hög grad förståeligt eftersom internet förändrat livet för nästan alla.

Som alla stora omvärldsförändringar så har den nya tekniken inneburit nya politiska utmaningar. Diskussionen har kommit att kretsa kring integritetsfrågornas förhållande till brottsbekämpningen. De flesta är nog överens om att alla har rätt till sitt privata rum, också på internet. Men de flesta vill nog också att det ska vara olagligt att till exempel ladda ner och hantera barnpornografiskt material och att vuxna män som söker kontakt på nätet med barn för sexuella ändamål, så kallad grooming, måste kunna stoppas snabbt och effektivt.

Det är en ständig avvägning mellan två legitima intressen: att förebygga och bekämpa brott å ena sidan, och att bevaka den personliga integriteten å den andra. Socialdemokraternas inställning är att det är viktigt att polis och åklagare har effektiva verktyg för att kunna utreda och bekämpa grov brottslighet, men att det samtidigt ska ställas höga krav på rättssäkerhet och proportionalitet vid användandet.

Den så kallade FRA-lagen, datalagringsdirektivet och olika polisiära tvångsmedel har därför fört med sig att ett stort antal skydds- och tillsynsmekanismer byggts upp för att se till att staten inte missbrukar de verktyg man fått av lagstiftarna. Samtidigt måste vi vara öppna för ytterligare förbättringar.

Inom kort presenterar vi ett förslag till nytt kriminalpolitiskt program. Det ska diskuteras i partiorganisationen och behandlas av partistyrelsen i höst. Bland mycket annat i programmet lyfter vi också integritetsfrågorna ur en ny vinkel. Vi ställer inte bara frågan: vad vet staten om mig, och hur använder man den informationen, utan också frågan: vad vet företagen och it-bolagen om mig, och hur använder de den informationen?

Vi är nu i en situation där privata bolag sitter på enorma mängder information om miljontals människor. Sökmotorer som Google kan kartlägga vilka adresser du besöker, vilka YouTube-klipp du ser, vilka sexuella preferenser du har, vilka böcker du är intresserad av eller vilka personer du söker på.

På Facebook delar allt fler med sig av privata uppgifter, företag kan därefter kartlägga ditt sociala nätverk, vem du umgås med och vilka intressen du har. Genom olika medlemskort samlas information om vad, var och när du handlar. Telefonoperatörer har uppgifter om hur du ringer. Ja, i stort sett hela ditt nät- och kontaktbeteende kan kartläggas.

Information om oss konsumenter är värdefull information. I dag används konsumenternas internetvanor för att rikta reklam. Men för ett företag som ska anställa en person kan Facebook- eller Googleuppgifter även ge inblick i vad personen tycker och tänker och vem han umgås med. Ett politiskt parti eller en intresseorganisation kan vilja kartlägga politiska uppfattningar.

Facebook hävdar att man i dag inte säljer sådan information. Men när nu Facebook börsintroducerats så kommer företaget att pressas av sina aktieägare att leverera avkastning. Då ökar incitamentet för att sälja information om nätverkets medlemmar.

Det finns få kartläggningar om hur olika privata företag använder information om enskilda användare och i vilken utsträckning uppgifter sparas. Användare får i stället lita på företagen när de säger att de skyddar integritetskänslig information om oss.

Dessa privata tjänster är visserligen frivilliga och vi har trots allt godkänt ett användaravtal. Men handen på hjärtat, hur många av oss läser igenom den finstilta avtalstexten och förstår vad den innebär? Och kan vi verkligen lita på vad de säger när det finns så starka vinstintressen som drar i andra riktningen? Det vore en naiv inställning.

Nästa stora integritetsdebatt bör således gälla den enskildes integritet i förhållande till de privata företagen och främst de stora giganterna på internet som Facebook, Google och Yahoo.

I december förra året presenterade regeringen och Socialdemokraterna en överenskommelse om att en parlamentarisk integritetskommission ska tillsättas. Kommissionen ska ha ett tydligt individperspektiv och beakta olika former av integritetsaspekter. På socialdemokratiskt initiativ lyftes då integritetsfrågorna mellan enskilda och privata företag fram.

Vi socialdemokrater kräver nu att den kommande kommissionen får ett särskilt uppdrag att rikta in sig på förhållandet mellan enskilda och företag. En bra start är att börja med att kartlägga hur företag och aktörer samlar information på internet, hur länge sådan information sparas, vad den används till och hur integriteten påverkas. Med utgångspunkt från en sådan kartläggning bör man sedan överväga lagstiftningsåtgärder för att stärka den enskildes integritet i förhållande till privata aktörer.

MORGAN JOHANSSON (S)

ordförande i Socialdemokraternas kriminalpolitiska arbetsgrupp och ordförande i justitieutskottet