Statsminister Reinfeldt besöker ett lärlingsprojekt i Borås. I debatten om den höga svenska arbetslösheten tas det tyska lärlingssystemet upp som ett gott exempel, skriver Ralph-Georg Tischer, vd för Tysk-Svenska Handelskammaren.
Foto: Adam Ihse/SCANPIX
I diskussioner om ungdomsarbetslösheten refereras ofta till Tyskland. I Tyskland är ungdomsarbetslösheten rekordlåg jämfört med övriga EU-länder, 8,6 procent mot över 22,9 procent i Sverige, enligt Eurostat. Det beror till stor del på den goda konjunkturen och utbildningspolitiska faktorer, men näringslivets sociala ansvarstagande spelar också en viktig roll.
Visst tar det tid att ha lärlingar på arbetsplatsen men i gengäld är det ett smidigt sätt att rekrytera medarbetare.
Ralph-Georg Tischer
Är det möjligt att få ner ungdomsarbetslösheten till dessa nivåer även i Sverige? Inte utan ett större engagemang från företagen, menar vi.
Det finns flera skäl till att Tyskland har låg ungdomsarbetslöshet. Låt oss redogöra för de fem viktigaste:
1. En bra konjunktur: Den viktigaste orsaken är att Tyskland kommit lindrigt undan i den ekonomiska kris som råder i stora delar av Europa. Den tyska arbetsmarknaden har påverkats väldigt lite av krisen, vilket inte bara de anställda tjänar på utan också de som snart går ut skolan. Till viss del beror den väl fungerande arbetsmarknadspolitiken på Hartz-reformerna, som initierades och genomfördes av förre förbundskanslern Gerhard Schröder för tio år sedan. Men den är även en följd av framgångsrika åtgärder med till exempel korttidsarbete som gjort att Tyskland inte haft massuppsägningar som i andra länder. När arbetstillfällen försvinner i stor skala blir det givetvis besvärligt för de som ska ta steget in på arbetsmarknaden.
2. Det differentierade skolsystemet: Skol- och utbildningssystemet fångar upp olika kunskapsnivåer. Även ungdomar utan slutbetyg har goda möjligheter att via övergångssystem komma in i arbetslivsförberedande åtgärder. Arbetsförmedlingen ställer också en rad åtgärder till förfogande för att ungdomarna ska få rätt kvalifikationer och sysselsättning, vilket gör att det är svårt att räknas som arbetslös under 22 år. Rent statistiskt räknas unga människor som går i skolan till gruppen under utbildning (”in education”). De som befinner sig i yrkesutbildning med lärlingsplats räknas till gruppen sysselsatta. Utbildningsavtal mellan elev och arbetsplats skrivs vanligtvis för två till tre och ett halvt år och är i princip omöjliga att häva för arbetsgivaren. Risken för att skolungdom och unga vuxna som går i fortbildning ska bli arbetslösa är liten.
3. Det dubbla systemet (duales System): Det framgångsrika ”dubbla systemet” för yrkesutbildning i företag och yrkesskolor är ofta en väg in i arbetslivet. Ungdomar på yrkesinriktade utbildningar varvar skolarbetet med lärlingsplats hos företag i närområdet och får på så sätt bra inblick både i den valda branschen och i arbetslivet. När de är klara med utbildningen är de redan välbekanta för det företag där de utbildats och få företagare låter unga, duktiga medarbetare försvinna någon annanstans. Att ta hand om de elever som gjort praktik är också ett sätt att säkra företaget för framtiden. Det duala systemet används också framgångsrikt på högskolenivå i bland annat Baden-Württemberg och sprids nu till andra delar av Tyskland.
4. De demografiska förändringarna: I vissa av delstaterna minskar befolkningen stadigt, vilket leder till brist på välutbildad arbetskraft. Också lärlingsplatser förblir otillsatta, detta gäller särskilt i de östra delstaterna. I en studie som den tyska handelskammarorganisationen DIHK lät göra i våras planerar företagen erbjuda 25000 fler utbildningsplatser i år mot förra året men vissa av dem kommer aldrig kunna tillsättas på grund av för få sökande. Nästan 60 procent av företagen planerar att anställa sina elever – år 2010 var den siffran 46 procent.
5. Det sociala ansvaret som företagen tar: Företagen är beredda att ta sig an ungdomar som inte har förutsättningar att lyckas fullt ut i skolan. Många företag (57 procent enligt DIHK) erbjuder sina lärlingar stödundervisning i tyska och matematik, de båda ämnen som är viktigast för att kunna klara sig i arbetslivet. Tidigare saknades arbetskraft speciellt inom de så kallade MINT-områdena (matematik, informatik, naturvetenskap, teknik).
När det i Almedalen i somras debatterades kring åtgärder mot den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige togs det tyska lärlingssystemet upp som ett gott exempel på att få unga i arbete. Problemet är att det är svårt att få tag på lärlingsplatser i Sverige. ”Lärlingar tar för mycket tid, tid som småföretagare inte har”, argumenterar Företagarna, som vill ha ersättning för lärlingar.
Och visst är det så att det tar tid att ha lärlingar på arbetsplatsen; men i gengäld är det ett smidigt sätt att rekrytera medarbetare. Det ligger med andra ord både ett socialt ansvar och ett företagsstrategiskt syfte bakom det tyska utbildningssystemet.
RALPH-GEORG TISCHER
vd, Tysk-Svenska Handelskammaren
Fotnot: Tysk-Svenska Handelskammaren är del av det tyska handelskammarnätverket. I Tyskland har staten och näringslivet gemensamt gett handelskamrarna uppdraget att samordna och utveckla programmet för yrkesutbildningarna.
