ndelen äldre med stora vård- och omsorgsbehov kommer att växa kraftigt de närmaste decennierna. Sverige, liksom de flesta andra länder, måste ha en planering och en målmedvetenhet när det gäller att hantera denna utmaning. Vården och omsorgen om äldre är mot denna bakgrund i ständig utveckling. Detta arbete sker inom varje kommun, på expertmyndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting och inom regeringskansliet.
Ett av de mest centrala utvecklingsområdena är vården och omsorgen för de allra äldsta med stora och sammansatta vårdbehov. Vi har därför i gemensamma överläggningar pekat ut angelägna områden för ett långsiktigt, systematiskt och gemensamt förbättringsarbete riktat till de mest sjuka äldre. Satsningen – som görs i form av en överenskommelse – innebär att statliga stimulansbidrag om 271 miljoner kronor avsätts under 2010.
Följande områden ingår i överenskommelsen:
För det första; ett ökat engagemang och större fokus på att kvalitet i äldreomsorgen ska uppnås. Satsningen inkluderar stöd till ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete med hjälp av utvecklingsledare, som är gemensamma för kommunerna och landstinget.
Rapporteringen till två kvalitetsregister – Svenska Palliativregistret och Senior Alert – ska öka. Rapporteringen och anslutningen till registren kopplas till en prestationsersättning. Medel avsätts dessutom till Sveriges Kommuner och Landsting som ansvarar för nationell samordning, nätverksarbete samt spridning av erfarenheter och goda exempel.
Att öka deltagandet i kvalitetsregistren handlar om att engagera ett mycket stort antal vårdenheter, kliniker och personal inom kommuner och landsting; närmare 6000 enheter för äldreboende, korttidsvård och hemtjänst, cirka 1000 vårdcentraler och ett 70-tal sjukhus. Ett nytt arbetssätt uppstår inte spontant utan förutsätter aktivt stöd för att etableras. Denna satsning på ett läns- och verksamhetsövergripande utvecklingsarbete kommer att ge användbara erfarenheter, vilka kommer att tas tillvara för att på ett mer systematiskt sätt identifiera brister som beror på hur vi organiserar och bedriver äldreomsorg och äldrevård.
För det andra; vård och omsorg ska karaktäriseras av kontinuitet, överblick och sammanhang för den enskilde. Utifrån de äldres perspektiv finns idag tydliga brister.
I omsorgen om en äldre person kan såväl flera verksamheter som en mängd personal vara inblandade. Exempelvis kan omvårdnad ges av olika personal för dag, kväll och natt, och andra verksamheter svarar för mat, hygien, städning och inköp. Många äldre saknar förmåga att rätt hantera nödvändiga och frekventa kontakter med vården och omsorgen. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ställer stora krav på helhetssyn och samverkan över professions- och organisationsgränser.
Problemet är att vården och omsorgen inte är uppbyggd för att på ett lämpligt sätt möta äldre personer med omfattande eller snabbt föränderliga behov. Med denna utgångspunkt erbjuds medel till ett antal försöksverksamheter med det övergripande temat ”Förbättringsarbete med den äldre i centrum” där ett helhetsperspektiv skall vara vägledande. Verksamheterna kan pröva olika former för förbättringsarbete liksom organisatoriska lösningar. Syftet ska vara att främja en sammanhållen vård- och omsorgsprocess för äldre med stora och sammansatta behov.
Försöksverksamheterna ska vända på alla stenar och, utifrån de äldre som har särskilt stora behov, se på verksamheternas uppläggning, organisation, behov av it-stöd, dokumentation, former för erfarenhetsspridning och lärande. Försöksverksamheterna kan också utveckla och pröva olika former för praktisk vägledning för äldre, till exempel i form av så kallade äldrelotsar. Försöksprojekten kommer att fortlöpande utvärderas vetenskapligt av en oberoende utvärderare vilket även inbegriper andra pågående verksamheter med fokus på de mest sjuka äldre.
För det tredje; regeringen avser att från och med 2011 erbjuda prestationsbaserade stimulansbidrag till de kommuner som väljer att frivilligt införa värdighetsgarantier i enlighet med Socialstyrelsens vägledning. Förutom en ökad tydlighet om vilken service man kan förvänta sig kan en lokal värdighetsgaranti även bidra till kvalitetsutveckling. Erfarenheter från decennier av utvecklingsarbete och resultat från forskning visar att anpassningen av vården och omsorgen till äldre multisjuka personers behov är mycket komplicerad, och skulle vinna på mer av samordning och gemensamma ansträngningar. Den överenskommelse som vi idag har beslutat om är ett unikt, och mycket betydelsefullt, första steg i detta arbete.
MARIA LARSSON (KD)
Äldre- och folkhälsominister ANDERS KNAPE (M) Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting
