Det är glädjande att Björklund och vi delar uppfattningen att det inte finns någon motsättning mellan att kunna fakta och ha förståelse för sammanhang (Brännpunkt 12/11). Det är dock inte där som skiljelinjen går. Problemet med Utbildningsdepartementets ändringar i kursplanen är att studierna i mellanstadiet begränsas till enbart svenska landskap, Sverige, Norden och Europa. Vi anser att eleverna på låg- och mellanstadiet ska och kan lära sig om Sverige och världen. Att bara memorera faktakunskaper är oengagerande. Däremot ökar förståelsen och engagemanget om eleven placerar in faktakunskaperna i ett sammanhang. Exempel på departementets ändringar för åk 4–6:
Skolverkets kursplan:
• Namn och läge på länder, regioner, städer, hav, sjöar, floder, bergskedjor och öknar som eleven möter i undervisningen.
Departementets kursplan:
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
Vi menar att geografiämnet kan vara mycket mer än att bara beskriva platser och länder utifrån arbetsgången att starta i Sverige och arbeta sig utåt i världen. Skolverkets förslag lyfter fram vikten av att jämföra olika platser i världen med varandra för att utifrån fakta förstå likheter, skillnader och olika sammanhang. Eleverna lär sig namn och lägen på platser och företeelser men de lär sig samtidigt om var och varför just där.
När ungdomar är intresserade och frågande inför den värld de växer upp i har den moderna geografin svar, kunskaper och verktyg. Att kunna jämföra, förstå samband och se konsekvenser är i linje med läroplanens intentioner samt resultatet från nationella utvärderingar av grundskolan. Geografiämnets fokus är kunskap om samband mellan natur, samhälle och människans livsvillkor. Detta är en syn på kunskap om världen som står i‑kontrast till de ändringar som regeringen infört.
GIA DESTOUNI
professor i hydrologi, Stockholms universitet
GUNNEL FORSBERG
professor i kulturgeografi med inriktning på samhällsplanering, Stockholms universitet
ANDERS FRIDFELDT
huvudområdesansvarig geografi Stockholms universitet, kursplaneförfattare geografi
ANNICA GRUNDSTRÖM
ordförande Geografilärarnas Riksförening
ULF HELLDÉN
professor i naturgeografi, Lunds universitet
KARIN HOLMGREN
professor i naturgeografi, Stockholms universitet, ledamot av Skolverkets inre referensgrupp
JOHAN KUYLENSTIERNA
Centre Director, Stockholm Environment Institute, adjungerad professor i internationella vattenfrågor
LENA MOLIN
lektor, Institutionen för didaktik, Uppsala universitet, kursplaneförfattare geografi
GUNHILD ROSQVIST
professor i geografi, Stockholms universitet, ordförande för SSAG
LENNART OLSSON
professor, föreståndare för Lund University Centre for Sustainability Studies, ordförande i Nationalkommittén för Geografi vid Kungliga Vetenskapsakademien.
LISA SJÖSTRÖM
lärare Färila, kursplaneförfattare geografi
ARJEN STROEVEN
professor i naturgeografi, Stockholms universitet
TOMAS TORBJÖRNSSON
lärare Bengtsfors och forskarskolan i geografi Uppsala, kursplaneförfattare geografi
MATS WIDGREN
professor i kulturgeografi, Stockholms universitet
JAN ÖHMAN
professor, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Ledamot av Skolverkets inre referensgrupp.
