Den nye S-ledaren Juholt annonserade kort efter sin utnämnelse att förre gruppledaren Sven-Erik Österberg skall bytas ut mot en kvinna och väntar så en tid med att tillkännage namnet på den lyckliga. Seger för jämställdheten eller vad?

Nja, knappast.

Mycket jämställdhetsarbete går ut på att öka procentandelen av kvinnor på högre nivåer. Ofta är detta mindre lyckat för den som utsätts för jämställdhetsstämpeln. Forskning visar att om någon uppfattas rekryteras eller befordras på grund av att man önskar förbättra könsrepresentation bedöms denna som mindre kvalificerad än under andra omständigheter. Jämställdhetsförbättringsfall blir således ett stigma.

Misstro mot personer som misstänks kvoteras in kan innebära en reell black om foten för dessa och även för jämställdhetssträvandena.

Ett intressant exempel är Mona Sahlin, ofta kritiserad som partiledare. En del tillskrev detta oginhet och misstänksamhet på grund av kön. Men troligare är att många hade i bakhuvudet att Mona blev vald då partiet bestämt sig för en kvinnlig ordförande och att alla de tilltänkta kvinnliga kandidaterna tackat nej. Skepticismen mot kvoteringen färgade av sig på bedömningar av Sahlins kvaliteter och prestationer: hon fick jobbet för att de bestämt sig för en kvinna. Detta gör att ibland svårbedömda insatser tolkas mera negativt, genom ett misstänksamhetens raster. Öppet eller dolt (misstänkt) kvoterande gör således den utnämnda och jämställdhetssträvandena i stort en björntjänst.

När den nye S-ledaren Juholt annonserar att riksdagsgruppsledaren skall vara en kvinna och så väntar en tid med att annonsera namnen på denna blir det tydligt att

a) jämställdhet eftersträvas och

b) att kvinnan ifråga får jobbet på grund av könet och att risk för negativa bedömningar infinner sig.

När politiker och organisationer starkt framhåller vikten av och ökar andelen befordrade riskera detta medföra förbättrad jämställdhetsstatistik på kort sikt och ökad tveksamhet mot kvinnor i toppjobb (kvoterad snarare än kompetent?). Jämställdheten går ett steg framåt och ett eller möjligen två tillbaka. Bättre att bedriva jämställdhetsarbete i det tysta, fast då kammar man inte hem så mycket ifråga om den symbolpolitik som jämställdhet oftast handlar om.

MATS ALVESSON

professor vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet,forskar bland annat om ledning och organisation. Har nyligen utkommit med boken Kön och organisation, skriven tillsammans med Yvonne Billing.