PSI-lagen, som trädde i kraft den 1 juli förra året syftar till att underlätta förädlingen av offentliga data, så att informationsmarknaden kan utvecklas. I Sverige finns en guldgruva av information, som samlas in av staten eftersom vi är inofficiella världsmästare på att föra register över det mesta. Denna information kan vidareanvändas av entreprenörer där resultatet blir såväl bättre tjänster som nya företag och jobb.

Lagen, som bygger på ett EU-direktiv, är i sig bra och tydlig. Den säger att myndigheter som regel ska tillhandahålla information från sina databaser så att företag kan använda informationen för att utveckla tjänster och produkter mot både företag och konsumenter. I lagen betonas särskilt att konkurrensen på marknaden ska vara rättvis.

Men tyvärr kan även bra lagar vara misslyckade.

Problemet är delvis att kännedomen om den nya lagen är för låg. En undersökning från Stockholms Handelskammare visar att två av tre kommuner inte vet om att de har information som omfattas av lagen. 21 av 31 myndigheter i undersökningen publicerar inte information om avgifter och villkor för vidareanvändning av data. Det är faktiskt över huvud taget svårt att få tag på information om vilka informationskällor som finns att tillgå.

Dessutom möter företag ofta ovilliga myndigheter som begränsar tillgången till data eller tar omotiverat höga priser. Trots att just detta ska motverkas av den nya lagen.

Därmed går Sverige miste om miljardbelopp i investeringar, jobb och tillväxt.

Marknaden för vidareförmedling av offentlig information beräknas till 300 miljarder kronor i Europa. Potentialen är enorm. Ett tydligt exempel finns i vårt grannland: värdet av danska adresser. Danska adressuppgifter avgiftsbefriades år 2002 till en totalkostnad om 2 miljoner euro fram till år 2009. Det ledde till en kraftigt ökad användning. Värdet för samhället uppskattas till 62 miljoner euro under åren 2005 till 2009. För 2010 uppskattas samhällsvinsten till 14 miljoner euro medan totalkostnaden beräknas till 200000 euro. När den privata marknaden skapar tillväxt får staten tillbaka sina pengar flera gånger om.

En bov i dramat är att myndigheterna ofta tjänar pengar på att sälja sin information och inte alls är särskilt intresserade av konkurrens. Men detta går tvärt emot den mycket tydligt uttalade viljan från regeringen, att varken staten eller kommuner ska konkurrera ut privata företag. Det är också i många fall olagligt.

Felet består varken i dåliga lagar eller i politisk ovilja. Möjligen i brist på politiskt engagemang.

E-delegationen som i dag är satt att övervaka PSI-frågan är hopplöst underbemannad. Även Konkurrensverket, som kan driva processer mot myndigheter som bryter mot lagen, har knappa resurser. Det finns en uppenbar risk att brist på miljoner hos dessa myndigheter leder till förlorade miljarder i tillväxt.

Om regeringen menar allvar med att bekämpa osund konkurrens och bejaka entreprenörskap räcker inte den nu ett år gamla PSI-lagen. Det krävs att de som ska se till att den upprätthålls får tillräckliga resurser.

Tre ministrar har i detta sammanhang ett särskilt ansvar. Maud Olofsson som övergripande ansvarig för Sveriges näringsklimat och som flitig påpekare av att staten inte ska bedriva osund konkurrens. Dessutom Stefan Attefall som ansvarar för förvaltningsfrågor inom regeringen och Anna-Karin Hatt som it-minister.

Regeringen måste agera om inte framtida jobb och företag ska utebli. Myndigheterna måste få ett tydligt uppdrag att leva upp till lagen.

Varje informationssäljande myndighet bör gås igenom i ljuset av lagen om offentlig säljverksamhet. Resurserna till E-delegationen för stödjande arbete måste också ökas. Annars riskerar en god ambition att bara rinna ut i sanden.

JONAS ÅKERMAN

vd InfoTorg

FREDRIK SAND

it-expert, Stockholms Handelskammare

ROLF NORDQVIST

ordförande PSI Alliance