Andreas Carlgren menar att regeringen nu gör en storsatsning på att få bort farliga kemikalier (Brännpunkt 22/12). Detta skulle vara ett mycket välkommet initiativ, men tyvärr är det bara ett plåster på såren för flera år av nedprioritering och bristande intresse från den borgerliga regeringens sida. Den handlingsplan som nu ska tas fram saknar dessutom flera viktiga och konkreta åtgärder som utretts och föreslagits tidigare, men nu alltså åter läggs i byrålådan.

Kemikaliearbetet fick inte några höjda anslag under förra mandatperioden, nu höjs ramen med 25 miljoner kronor per år. Men höjningen hade behövt vara dubbelt så stor för att komma ifatt arbetet med målet om en giftfri miljö. Bara tillsynen är kraftigt underdimensionerad och dagens personal räcker bara till tillsyn vart 40 år av farliga ämnen i varor. Det skulle behöva vara vart 5 eller i vissa fall vart 10 år.

Kemikalieinspektionen har också tydligt rapporterat att dess viktiga EU-arbete har fått stå tillbaka bland annat för snabbare beslut om godkännande av bekämpningsmedel. Detta är oerhört allvarligt då huvuddelen av kemikaliepolitiken bestäms i EU. Medlemsländerna behöver aktivt arbeta in farliga ämnen i EU-regelverket REACH men både Danmark och icke EU-medlemmen Norge har också varit mer aktiva än Sverige när det gäller att få ämnen reglerade. Sverige ligger efter.

Det är lovvärt att miljöministern nu vill få bort farliga kemikalier ur vardagsmiljön, men oppositionen undrade redan 2008 varför regeringen då upphävde det svenska förbudet mot flamskyddsmedlet deka-BDE, som finns i flera vardagsprodukter och som kan ge nervskador. Även restriktioner för bly och kadmium har regeringen lättat upp trots att problemen med ökande halter av dessa tungmetaller är väl kända.

I miljöministerns uppdrag nu anges inte konkret några ämnen som ska fasas ut. Miljöpartiet har ett liggande förslag i riksdagen om begränsningar för sex farliga ämnen. Vi hade hoppats att även regeringen var beredda att bli så konkreta.

ÅSA ROMSON (MP)

miljöpolitisk talesperson