Hotell- och restaurangfacket presenterade den 12/4 våra avtalskrav för anställda på hotell och restauranger. Trots kris i världsekonomin genererar hotell och restauranger stora vinster och branschen har gynnats av turismnäringens ständiga rekord. Samtidigt är villkoren för de anställda i strykklass. Lönerna är usla, 36 procent arbetar deltid och branschen har högst andel arbetande utan fast anställning. Nu presenterar vi en rapport som visar att företagen i branschen är mycket lönsamma. Det finns stort utrymme att låta de anställda få del av vinsterna.
Alldeles för många av våra medlemmar behöver stå ut med att ha sin anställning tryggad en dag åt gången.
Ella Niia
Hotell- och restaurangbranschen har goda utvecklingsmöjligheter och har fortsatt att växa trots lågkonjunkturer. Bara under 2011 ökade omsättningen inom restaurang med 4,7 miljarder kronor.
Framgångarna står i bjärt kontrast till den myt, som brukar komma upp till ytan i avtalstider om att vår bransch präglas av små olönsamma caféer och restauranger. Detta tas som intäkt för att anställdas löner därför måste hållas nere och arbetsvillkor försämras. Men vår rapport pekar på att inom restaurang arbetar fler än fyra av tio personer på tre procent av företagen. Inom hotell och konferensgårdar är mönstret detsamma, tre av fem anställda är koncentrerade till åtta procent av företagen. Över hälften av företagen i vår bransch har inte ens några anställda. Ur ett sysselsättningsperspektiv domineras hotell- och restaurangbranschen av ett mindre antal mycket stora företag. Dessa företag, som inte sällan är multinationella koncerner, gör stora vinster. Endast de hundra största företagen gjorde år 2010 en samlad vinst på över 2,3 miljarder kronor och omsatte över 39 miljarder.
En viktig förklaring till framgångarna ligger i den ökade turismen. Turismsektorn har under många år utvecklats starkt oavsett konjunkturer. Rese- och turistnäringen i Sverige (RTS) beräknar att turistnäringens omsättning kommer att fortsätta öka under 2012. När ekonomin är svajig så slutar människor inte att äta på restaurang hemma i Sverige. De skär in på utlandsresorna och semestrar istället på hemmaplan.
Sänkningen av arbetsgivaravgifterna har inneburit att företagen inom hotell- och restaurangbranschen totalt sett i dag betalar omkring 10 miljarder mindre per år jämfört med innan sänkningen. För ett företag som Svenska McDonalds innebar detta en besparing på 140 miljoner kronor under 2009. Samtidigt finns inga tecken på att varken andelen unga eller ungas andel av den arbetade tiden i branschen har ökat. Pengarna tycks istället ha stannat hos ägarna. Sänkta minimilöner är inte någon väg att gå för att lyckas anställa en större andel unga. Andelen unga är redan hög – nästan hälften av de som arbetar i branschen är under 26 år.
Vid årsskiftet halverades också restaurangmomsen, vilket innebär ytterligare en kraftig injektion. Enligt regeringens egna beräkningar är sänkningen värd ungefär 5,4 miljarder.
Hotell- och restaurangbranschen går som tåget. Tillväxten ökar oavsett konjunktur, vinsterna är goda och skattereformer har gett ännu mer klirr i kassan. Men trots detta är låga löner och otrygga anställningar vanliga. Cirka fyra av tio anställda arbetar deltid och ungefär lika stor andel saknar fast anställning. Hotell- och restaurangbranschen är den bransch som har högst andel anställda utan fast anställning.
Det finns alldeles för många av våra medlemmar som behöver stå ut med att ha sin anställning tryggad en dag åt gången. Det omöjliggör att få ett hyreskontrakt, teckna ett mobilabonnemang eller gör det svårt att planera hämtning och lämning på dagis. Många medlemmar tvingas stämpla ut från jobbet när det är lite gäster för att några timmar senare stämpla in igen när fler gäster strömmar in. Löneläget är uselt. Minimilönen för en 18-åring ligger på 14 000 för en heltid – före skatt. Löneutvecklingen är många gånger obefintlig.
Nu i avtalsrörelsen kan vi inte acceptera att diskussionerna om villkoren för anställda utgår från ett antal mindre olönsamma företag som inte har anställda. Precis som i andra branscher bör inte olönsamma företag bromsa utvecklingen. Dessa behöver bli lönsamma – eller stänga.
När de minst lönsamma företagen står i fokus missar vi diskussionen om hur branschen ska kunna utvecklas. Förbättrade anställningsvillkor är nyckeln till fortsatta framgångar. Det är hög tid för framtidsbranschen hotell- och restaurang att satsa på sina anställda.
ELLA NIIA
förbundsordförande Hotell- och restaurangfacket
