För tre år sedan införde Sverige förenklade regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Innan dess hade våra båda organisationer arbetat aktivt för en sådan förändring. Skälet var företagens behov av yrkeskunniga medarbetare, bland annat eftersom det är svårt för före- tagen att få fram viktig kompetens i Sverige och övriga EU. OECD konstaterade i en rapport före jul att regelverket i huvudsak har fungerat väl.
Stoppreglerna är för stelbenta och drabbar även seriösa företag hårt.
Anders Fogelberg och Karin Ekenger
Nu har dock Migrationsverket beslutat om nya stoppregler från mitten av januari. De nya reglerna är tänkta att förhindra missbruk, men är så skärpta att de i praktiken stryper möjligheterna för små företag att anställa personer från länder utanför EU vid arbetskraftsbrist. Beslutet riktas mot vissa branscher (hotell och restaurang, service, bygg, bemanning, handels- branschen, jord- och skogsbruk samt bilverkstäder). Därutöver ska alla nystartade verksamheter omfattas.
Migrationsverket kräver att företag inom nämnda branscher och alla nystartade kan garantera lön för hela anställningstiden vid ansökan om arbetskrafts- invandring. Det kan då handla om två årslöner.
I en handbok för de anställda vid verket noteras svårigheten att ställa garantier för hela anställningsperioden, samtidigt som det blir helt förvirrat när man här talar om tre månaders lön kombinerat med omfattande dokumentation för verksamheten. Vår erfarenhet är dock att myndighetshandläggare i sin ambition att hålla ryggen fri hellre är restriktiva och om det i huvudtexten står garantera lön för hela anställningstiden, är risken uppenbar att det i regel kommer att handla om hela anställningstiden, i många fall två år.
Vi kan tänka oss ett mindre företag som behöver anställa en specialist och inte har kunnat finna en lämplig person, varken efter att ha annonserat i Sverige eller i EU:s platsbank. För att möta kundernas behov söker man också utanför EU för att hitta någon som kan göra jobbet. Om företaget där finner en person som uppfyller kraven, måste man enligt de nya reglerna ställa upp ekonomiska garantier för lön under upp till två år. Detta är ett orimligt krav för ett litet företag – det kan bli fråga om miljonbelopp som ska garanteras i förväg.
Migrationsverket tar ringa hänsyn till att näringsverksamhet är ett risktagande. Ett företag kan inte ens garantera att det finns kvar om två år. Att det är de små företagen som står för den absoluta merparten av alla nyskapade jobb i Sverige spelar förstås mindre roll för myndig-hetens agerande.
Det finns ett vällovligt skäl till uppföljning och kontroll; att förhindra skenanställningar eller annat missbruk av systemet. Det har tyvärr förekommit fall där reglerna missbrukats.
Våra organisationer anser bestämt att oseriös verksamhet ska motverkas, men kravet på fleråriga lönegarantier är orimligt och kommer att underminera tankarna bakom reformen som var att göra det enklare att klara av arbetskraftsbrist genom arbetskraftsinvandring.
Små företag kommer inte längre kunna täcka upp sitt behov av personal genom att anställa personer från länder utanför EU. Riksdag och regering har ett ansvar för att vårda den reform som riksdagen beslutat om. Det är därför viktigt att rege-ringen nu följer upp Migrationsverkets tillämpning så att myndighetens nya regler inte hindrar företagens möjlighet till rekrytering.
Stoppreglerna är för stelbenta och drabbar även seriösa företag hårt.
Att utarbeta och införa dem utan att ens ha diskuterat med näringslivet är anmärkningsvärt. Vi är gärna med i ett arbete för att göra reglerna mera ändamålsenliga.
ANDERS FOGELBERG
arbetsmarknadsexpert, Företagarna
KARIN EKENGER
arbetsmarknadsexpert, Svenskt Näringsliv
