Maria Ferm

Jag vill få ett svar på den fråga som hela svenska folket ställer just nu.

Maria Ferm

Att få utveckla sin identitet i trygghet och stabilitet, är varje barns rättighet. Det utlovas i FN:s barnkonvention och i Sverige har vi en unik tradition i att vilja se, bekräfta och respektera barn och unga som individer.

Tyvärr lever vi inte alltid upp till detta i Sverige. Fallet med Haddile, som ska riskerar att utvisas till Frankrike har berört många starkt. Men fallet Haddile är tyvärr endast ett i raden av uppmärksammade avvisningar den senaste tiden.

För några veckor sedan kom nyheten om att Ali, 15 år, på flykt från Afghanistan skulle avvisas till Italien, där han tidigare blivit misshandlad och gruppvåldtagen. Efter att ha fått avslag på ansökan om att få stanna i Sverige har han sytt ihop sin mun och försökt begå självmord. När uppståndelsen kring fallet blev för stort stoppade till sist Migrationsverket ärendet, och Ali är tillfälligt kvar i Sverige.

I helgen uppmärksammades att en ettårig irakisk flicka enligt Migrationsverkets beslut skulle utvisas, trots att hela hennes familj fått uppehållstillstånd. Här ändrade Migrationsverket beslutet och skyllde på att handläggningen gått "för fort".

Khaled Maana hade tyvärr inte samma ”tur”. Khaled är en människa vars identitet har formats i Sverige. Som 12-åring flydde han hit med sin mamma. Sex år senare fick han beskedet att han skulle avvisas. Han berövades sin identitet, sin familj och sitt hem, när han förra veckan avvisades till Libanon. Det är ett brott mot allt det av medkänsla vi känner i våra hjärtan och för unga människor och det är ett brott mot all anständighet.

När migrationslagstiftning diskuteras landar det ofta i juridiskt finlir som blir obegripligt för de allra flesta. Instanser skyller på varandra om vems ansvaret är och lagstiftning tolkas olika av olika myndigheter och organisationer. Och medan detta pågår fortsätter Sverige återsända barn till länder som inte på ett bra sätt kan hantera deras mottagande.

För att få klarhet i hur det kan bli såhär, och hur Migrationsverket tänker när de agerar på detta sätt, har jag idag tagit initiativ till att kalla Migrationsverket till Socalförsäkringsutskottet. Det är viktigt att vi säkerställer att barnens bästa inte åsidosätts. Därför känns det angeläget att Migrationsverket redogör hur de arbetar med att värna barns bästa. Jag vill få ett svar på den fråga som hela svenska folket ställer just nu. På vilket sätt är dessa beslut förenliga med tanken om barns bästa?

Ett lands asyl- och flyktingpolitik kan sägas vara ett slags värdemätare för dess inställning till försvaret av mänskliga rättigheter. För oss i Miljöpartiet de gröna är det självklart att ställa migranters mänskliga fri- och rättigheter i första rummet.

Idag händer det alltför ofta att människor som borde få stanna i Sverige avvisas. Sverige har idag en för hård migrationspolitik. Dagens lagstiftning tolkas restriktivt, inte minst när det gäller bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter, vilket gör att Sverige inte lever upp till de ramverk som vi faktiskt fastställt – att vi ska verka för en human asylpolitik och se till alla barns bästa.

MARIA FERM (MP)

migrationspolitisk talesperson

Läs fler debattartiklar om asylpolitiken: