Under några kalla vinterveckor i år steg elpriserna mot skyn. Detta drabbade både industri och privatpersoner. Därför bad vi ett av de mest välrenommerade analysföretagen på området, Pöyry, undersöka konsekvenserna av energi- och klimatpolitiken under de kommande 20 åren.
Resultatet visar inte bara att elpriserna kommer att svänga mycket mer med de rödgrönas politik, utan även att utsläppen av växthusgaser från Norden riskerar bli väsentligt högre.
Den gångna vintern uppvisade extrema elpristoppar i Sverige. 14, 13 respektive 10 kr/kWh ska jämföras med normala priser runt 30-50 öre/kWh. Det var kallt och några kärnkraftverk var ur drift. Ändå skedde detta under en djup lågkonjunktur. Om industriproduktionen gått för fullt skulle det inte ha varit frågan om enstaka pristoppar utan utdragna intervaller av pressad elförsörjning. Skyhöga elpriser hade då inträffat nästan dagligen.
Volatila elpriser gör samhället sårbart. Privatpersoner och företag kan inte snabbt hitta alternativ till el utan tvingas att stänga ner eller acceptera de höga kostnaderna.
Pöyrys studie utgår från två scenarier för den framtida energipolitiken som grovt kan representera de två politiska blocken. Båda scenarierna beräknar konsekvenser av en kall vinter år 2030 och vilken effekt den har på prisnivåer, volatilitet och utsläpp av koldioxid.
Alliansscenariot utgår från de beslutade utvidgningarna av certifikatsystemet - 25 TWh år 2020. 15 TWh el kommer då från vindkraft år 2030. Därutöver antas ny kärnkraft ersätta gamla kärnkraftsreaktorer. I praktiken hinner bara den äldsta reaktorn, Oskarshamn 1, ersättas innan 2030.
Det rödgröna scenariot antas leda till större subventioner av elproduktion. Certifikatsystemet utökas till 30 TWh år 2020. Vindkraften ger år 2030 20 TWh. Samtidigt fasas en betydande del av kärnkraften ut. Endast de tre modernaste reaktorerna finns kvar år 2030, det vill säga cirka 45 procent av dagens kapacitet.
Jämförs de båda scenarierna ligger det genomsnittliga elpriset i Sverige på 46,7 öre/kWh i alliansscenariot och 55,4 öre/kWh för det rödgröna scenariot under en kall vinter år 2030, en skillnad på 19 procent.
Utöver detta ökar de påslag på elpriset som konsumenterna får betala för elcertifikaten – från 8,8 öre/kWh i allianscenariot till 13,4 öre/kWh i det rödgröna, totalt sett drygt 13 öres skillnad för en hushållskund.
Det rödgröna scenariot leder dessutom till ökad volatilitet och sårbarhet. Det beror främst på minskad andel baskraft i kombination med ökad andel vindkraft, en mindre förutsägbar energikälla. Studien visar att i Mellansverige översteg priset cirka 100 öre/kWh 13 gånger i alliansscenariot och 110 gånger i det rödgröna scenariot under vintern 2030.
I alliansscenariot beräknas elexporten från Sverige vara 15 TWh per år mer än i det rödgröna scenariot. Sverige kan således tjäna exportintäkter på utsläppsfri el. Det spelar också stor roll för koldioxidutsläppen.
I det rödgröna scenariot blir utsläppen från Norden 3,9 miljoner ton mer årligen än i alliansscenariot. Det är ett resultat som reser stora frågetecken kring de rödgrönas klimatpolitik.
Man skulle kunna hävda att utsläppen totalt sett inte påverkas eftersom energisektorn ingår i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter. I klartext betyder dock de rödgrönas klimatpolitik större utsläpp från Norden som andra europeiska länder måste kompensera.
Ytterligare en konsekvens av den rödgröna politiken är att det blir svårare att hantera den tillkommande vindkraften. Den lättreglerade vattenkraften skulle i högre utsträckning behöva användas som basproduktion om kärnkraften avvecklas.
Om Sverige vill vara ett föregångsland på energi- och klimatområdet måste det ske i kombination med god tillgång på el till konkurrenskraftiga priser. Därför måste kärnkraftbeslutet ligga fast, konkurrensen på elproduktionsmarknaden öka, kundernas förbrukningsflexibilitet utvecklas och flaskhalsar i överföringskapacitet byggas bort.
Samtidigt borde Sverige bli en drivande kraft i utvecklingen nya tekniska lösningar som smarta elnät, framtidens solkraft och den fjärde generationens kärnkraft.
Då blir det möjligt att både rejält minska utsläppen av växthusgaser och hålla elpriser som svenska hushåll och företag kan leva med – och Sverige kan fortsätta vara ett föregångsland på energi- och klimatområdet!
MARIA SUNÉR FLEMING
klimat- och energiexpert, Svenskt Näringsliv STEFAN FÖLSTER
chefekonom, Svenskt Näringsliv
