Mer makt och frihet till lärosäten

Vi föreslår att lärosätenas organisationsform ändras från myndighet till stiftelse. Ingen ny organisationsform behöver uppfinnas. Formen skulle göra de enskilda universiteten och högskolorna mer konkurrensutsatta samtidigt som de själva får full kontroll över resurserna.

Vi har länge påpekat att de statliga resurserna till civil forskning behöver höjas till minst en procent av BNP. Men utöver det behövs strukturella förändringar och kraftfulla prioriteringar. Då kan innovationssystemet bli effektivt och generera nya produkter och tjänster som ger tillväxt, nya jobb och ökad välfärd.

Idag är det svårt för de lärosäten som vill samarbeta intimt med andra lärosäten eller med företag. Samarbetet kräver ofta regeringens godkännande. ­Konkreta ­resultat från sam­verkans­uppgiften försvåras av ­detta.

Forskningsmedel bör i högre grad fördelas i konkurrens och efter kvalitetskriterier. Forskningsfinansiärerna ska fördela hälften av resurserna och resten ska gå direkt till universitet och högskolor. Finansiärer som Vinnova, Vetenskapsrådet och Energimyndigheten kan driva på profileringen av högskolorna och öka spetskompetensen genom konkurrensutsatt fördelning av resurserna.

Fri grundforskning behövs. Men vi föreslår att behov i näringsliv och samhälle ska få styra vilka områden som ska prioriteras och att forskningssamarbete ska bedrivas med näringsliv och samhälle.

Oavsett nya forskningsområden eller nya industriella branscher så är det dagens företag och pågående forskning som under överskådlig framtid kommer att generera tillväxt.

Idag arbetar omkring 140000 personer inom den konkurrensutsatta och internationaliserade fordonsindustrin i Sverige. Här finns världsledande företag som Volvo AB och Autoliv. För att behålla och utveckla verksamheten krävs en hög nivå av FoU. Detta gör branschen attraktiv.

Skulle denna ”fördel Sverige” försvinna, försvinner även tillverkningen av fordon och delsystem inom några år. Det skulle ge allvarliga konsekvenser för export och sysselsättning och, inte minst, för den ekonomiska tillväxten.

Samma resonemang gäller för andra starka industrigrenar i Sverige som till exempel telekom, bio-, skogs-, material- och energiteknik, där vi också har globalt ledande företag.

Områden där Sverige befinner sig i frontlinjen forskningsmässigt och kommersiellt ska främjas. Det vill säga: erkänt högkvalitativa områden ska prioriteras.

Självständiga lärosäten behöver eget kapital. Detta kan delvis ske genom att en del av Akademiska Hus balansräkning överförs till respektive högskola. En del av intäkterna från försäljningen av de statliga bolagen skulle också kunna sättas av för detta ändamål. Basanslagen måste också höjas för att öka den akademiska friheten.

Det behövs en process när det gäller vilka forskningsområden Sverige ska prioritera utifrån näringslivets och samhällets behov. Inom vilka industrigrenar och med vilka teknologier kommer Sverige kunna försörja sig om 20 år? Just dessa måste stärkas.

Statligt finansierad forskning, grundforskning likväl som behovsmotiverad forskning, förutsätter att vi har starka, lönsamma företag som går med vinst och skapar jobb.

Skatter och regler måste ändras så att investeringar i FoU behandlas mer gynnsamt. Så har förhållandet sedan länge varit i anglosaxiska länder och nu sker samma sak allt mer i övriga västvärlden.

Därför ska exempelvis donationer till universitet och högskolor vara avdragsgilla. Företag ska ha samma – eller bättre – ekonomiska förutsättningar för samverkan med universitet, högskolor och forskningsinstitut som genomsnittligt råder inom OECD.

Högkvalitativ svensk forskning gör det mer lockande att samverka med svenska forskare för både svenska företag och internationella koncerner. Sverige drar till sig utländska investeringar och konkurrerar med kompetens i den globala ekonomin.

Jan-Eric Sundgren

senior vice president AB Volvo

Charlotte Brogren

vice president ABB Robotics

Per Eriksson

generaldirektör VINNOVA

Peter Holmstedt

vd Ireco

Lena Treschow Torell

vd IVA

Pia Sandvik Wiklund

rektor Luleå tekniska universitet

Fotnot: Vinnovas och Ingenjörs­vetenskapsakademiens slutrapport presenteras idag vid ett seminarium i Stockholm för statssekreterare Peter Honeth, utbildningsdepartementet och statssekreterare Jöran Hägglund, näringsdepartementet.