I en fungerande marknadsekonomi går det bra för ett företag som gör en produkt med hög kvalitet som många vill ha. Men inom svensk äldreomsorg fungerar det precis tvärtom. Ju färre anställda, ju billigare mat och ju kortare promenader, desto mer pengar tjänar företaget som driver äldreomsorgen. Att dra ner på personal är ett sätt att tjäna pengar, eftersom skattekronorna från kommunen fortsätter att trilla in i alla fall.
Ju färre anställda, ju billigare mat och ju kortare promenader, desto mer pengar tjänar företaget.
Ulla Andersson och Eva Olofsson
Från Socialdemokraternas och Miljöpartiets håll har förslag om ökad kontroll och vinststopp inom vården dykt upp. Tyvärr är det förslag som inte heller fungerar.
Att använda pengar till ökad kontroll leder enbart till att ännu mer av de skattepengar som borde gå till äldreomsorgen läggs på att kontrollera privata företags bristande ansvar. Hur stor ska en sådan kontrollapparat tillåtas vara och kosta? Hur bygger vi upp en apparat som ska granska tusentals privata bolag och kontrakt eller riskkapitalbolag placerade i skatteparadis?
Att föreslå vinststopp visar på att man inte förstått hur riskkapitalbolag tjänar pengar. Genom att lånefinansiera och behålla pengarna i företaget så köper de upp nya verksamheter. På så sätt bygger de företagen mer attraktiva. Bolagen äger vårdverksamheten något år och säljer sedan med skyhög avkastning. Attendo Cares förra ägare sålde år 2007 med en avkastning på 440 procent på investerat kapital. Nu är det återigen till salu. Så om ägarna tvingas ha pengarna kvar i bolaget så leder inte det till någon förändring.
Samtliga förslag hittills, från samtliga partier, är ett illa lappande och lagande på ett system som i grunden är fel. Vi menar att det är dags att gå till botten med problemen och belägga vad som är fel med privata vårdbolag. Därför föreslår vi att regeringen tillsätter en kommission som utvärderar systemförändringen med privata bolag som driver omsorgstjänster.
Kommissionens uppdrag bör vara:
1. Utvärdera systemförändringen som pågått i Sverige under 20 år. Trots att omsorgstjänster i privata bolag har funnits under så lång tid har inte politiskt ansvariga utvärderat eller följt upp förändringen. Vare sig vad den har inneburit för de äldre, för de anställdas arbetsvillkor, för kvaliteten eller för samhällsekonomin. Det är hög tid nu.
2. Utred konsekvenserna av vinstintressets intåg i äldreomsorgen. Vi vet att planerad skattesmitning är en del av hur de privata bolagen gör sina vinster. Men det handlar ju också om mindre personal, sparande på tvål och blöjor, neddragning på trivsel etcetera. Att se över vinsten som drivkraft inom behovsstyrda välfärdsverksamheter som vård och omsorg borde vara bland de mest centrala frågeställningarna att ta sig an inom offentlig ekonomi.
I SNS bok Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? framgår det att många kommuner idag varken följer upp hur kvalitet eller kostnader påverkats av konkurrensutsättningen. SNS-rapporten visar att förlorarna av privatiseringarna är ”skröpliga äldre med stora omsorgsbehov”.
En av slutsatserna lyder: ”Införandet av konkurrens, valfrihet och privatisering vilar i mycket begränsad utsträckning på empiriska studier, utan bör snarare betraktas som uttryck för teoretiskt och ideologiskt grundade förhoppningar”.
Det framgår också av en nyligen publicerad svensk studie, byggd på Socialstyrelsens äldreguide, att år 2007 hade de privata äldreboendena 10 procent lägre bemanning samt fler deltider och timanställningar än de kommunala äldreboendena.
Det har blivit vardag i Sverige att privata vårdbolag med vinst som främsta drivkraft ansvarar för äldres omsorg. Cirka en femtedel av omsorgen bedrivs i privat regi oftast i bolagsform och finansierad av skattepengar. Den vinst som genererats av skattemedel i välfärden uppgick uppskattningsvis till cirka 8,1 miljarder kronor år 2009. De här vinsterna motsvaras inte av några höga risker. Tvärtom är stabiliteten i inkomsterna en av anledningarna till att det finns så starka kapitalintressen som driver på privatiseringspolitiken.
Vi ser att vinstintresset leder fel. Den politik som drivs är fel och därmed är regeringen också ansvarig för den vanvård vi nu ser. Det är dags att vi går till botten och utvärderar systemförändringens konsekvenser för samhället, och utreder konsekvenserna av vinsten som drivkraft inom behovsstyrd välfärdsverksamhet. Vi menar att vinstdrivande bolag borde förbjudas i vård, skola och omsorg. Vi vill se en äldreomsorg med hög kvalitet, hög personaltäthet och god kontinuitet. Det är omsorgen om våra äldre anhöriga som ska stå i fokus.
ULLA ANDERSSON (V)
ekonomisk-politisk talesperson
EVA OLOFSSON (V)
äldrepolitisk talesperson
