Den rapport Pöyry tagit fram för Svenskt Näringslivs räkning bygger på den kunskap om kostnader för ny produktion av vindkraft som finns idag. De facto så är det fortfarande så att vindkraft i dagsläget behöver stöd för att investeringarna ska komma till stånd (Matthias Rapp på Brännpunkt 12/8).
Kostnaden för ny kärnkraft har varit föremål för många diskussioner och ett stort spann har nämnts. I studien är detta inte en avgörande faktor för det framtida priset eftersom endast en ny reaktor antas ha tagits i drift till 2030.
Det avgörande är snarare tillgången på el – en större produktionskapacitet, stabil produktion och möjligheter till export av el öppnar för att Sverige och Norden kan ha ett lägre elpris än övriga Europa. Som nettoexportörer av klimatneutral el bidrar vi dessutom positivt till att EU kan nå sina klimatmål.
Studien som Pöyry gjort åt Svenskt Näringsliv kan i vissa delar uppfattas vara tillspetsad, men representerar de åsikter som finns inom den röd-gröna alliansen.
Miljöpartiet anser att kärnkraftavvecklingen ska påbörjas omedelbart och säger att den kan vara genomförd inom 10–12 år. Vi välkomnar naturligtvis att de rödgröna lovar att säkerställa god tillgång på el i Sverige i framtiden (Tomas Eneroth, Per Bodlund och Kent Persson på Brännpunkt 12/8).
Det är också riktigt att Pöyry inte explicit utgått från det rödgröna löftet att öka elcertifikatsystemets mål till 55 TWh nytt förnybart år 2030. Det som Eneroth, Bodlund och Persson dock verkat bortsett från är att de har inkluderat ytterligare 10 TWh havsbaserad vindkraft utöver elcertifikatsystemets 30 TWh i det rödgröna scenariot. Skillnaden är därför inte så stor som det kan verka.
Pöyry har på vårt uppdrag också undersökt vad som händer om elcertifikatsystemet byggs ut med ytterligare 15 TWh upp till totalt 55 TWh till 2030. Resultatet tyder på att elpriset ändå ligger väsentligt högre i det rödgröna scenariot jämfört med alliansscenariot och för konsumenter som betalar elcertifikatsubventionen ökar priset med ytterligare 5 öre/kWh, eller totalt 5 miljarder per år.
Dessutom är det troligt att en ökning till 55 TWh leder till ökad volatilitet hos elpriset, då den största delen av den tillkommande kraften sannolikt kommer att vara vindkraft. Ett sådant scenario är mer osäkert ur ett elförsörjningsperspektiv och kan komma att påverka den elintensiva industrins investeringar i Sverige negativt.
Den kraftfulla ökning av förnybar el som de rödgröna förespråkar mellan 2020 och 2030 reser också en del frågor om hur detta rent praktiskt ska kunna genomföras. Redan idag ser vi svårigheter med långdragna tillståndsprocesser, lokal opinion mot nyetableringar och ett elnät som inte kan hantera tillkommande produktion utan ombyggnader.
Svenskt Näringsliv vill poängtera att ny förnybar energi kommer spela en betydelsefull roll i det framtida elsystemet. Vi tror också att kärnkraft har är en viktig bas i elsystemet. Att hålla alla koldioxidfria alternativ öppna inför framtiden och låta marknaden avgöra vad som är lönsamt anser Svenskt Näringsliv är en självklar del av en ansvarsfull energipolitik för Sverige.
MARIA SUNÉR FLEMING
energi- och Klimatexpert, Svenskt Näringsliv
STEFAN FÖLSTER
chefekonom, Svenskt Näringsliv
