Om Försvarets radioanstalt på tisdag ges tillåtelse att göra en kopia på all internettrafik som passerar Sveriges gränser undrar man vad de ska göra med all denna information. Officiellt handlar det om att trygga Sverige mot yttre hot, samt att ”leverera tjänster ut mot uppdrags­givarna” i it-säkerhetsrelaterade frågor.

Det låter ju som om det vore väl menat och för allas vårt välbefinnande. Men om vi lägger detta syfte åt sidan för en stund, och bara ser till vad som faktiskt håller på att hända, så blir intrycket aningen mera kusligt. FRA inhandlade för inte så länge sedan världens femte största super­datorkluster. Därmed klättrade man överst, åtminstone officiellt, på listan över underrättelseverksamheter i fråga om ­beräkningskraft.

Även om vi i Sverige har haft en historiskt oproportionerligt stor militärindustriell verksamhet är frågan om vi nu helt plötsligt har börjat kapprusta i en ny typ av informationsbaserad krigföring.

Så är nog inte fallet. Vi har ju varken terrordåd eller ubåtskränkningar som på allvar hotar rikets säkerhet.

Faktum är att denna superdator, tillsammans med FRA:s samlade sociotekniska lösning, har en enorm potential att vända sig mot den svenska befolkningen.

Man lovar givetvis dyrt och heligt att detta aldrig kommer att hända. Och vi litar ju på staten, den vill oss bara väl. Men ett sådant argument luckras snabbt upp och mals ned av den praktiska framtida användningen.

Organiserad brottslighet, barnpornografi, droghandel och andra hemskheter är det väl bra om vi kan bekämpa. Men ska vi verkligen göra det på bekostnad av att all trafik övervakas? Med konsekvensen att alla i praktiken är misstänkta utan att en enda rättslig instans har prövat det enskilda fallet?

FRA:s superdator må vara kraftfull, men har den omdömet som krävs för rättssäkerhet?

Journalister och publicister – som i vanliga fall värnar yttrande- och tryckfriheten – har länge tigit, men i veckan vädjade ändå Tidningsutgivarna till riksdagen om besinning.

FRA kommer de facto att avskaffa meddelarskyddet eftersom det bara ligger några knapptryckningar bort att styra om sökprogrammen till att ­spana på e-post till och från ­landets ­redaktioner.

CHRISTOPHER KULLENBERG

doktorand i vetenskapsteori Göteborgs universitet