EU-parlamentet beslutade hösten 2008 att minskning av undernäring ivårdochomsorg ska vara centralt i denärmastefem årens strategiförEU:s arbete med hälsaoch sjukvård. Tjeckien som är ordförandeland under våren 2009 har följt den inslagna linjen från EU-parlamentet och inbjuder Europas expertis inom näringsforskning och samtliga hälso- och sjukvårdsministrar i Europa till en två dagars konferens i juni enbart fokuserad på vad som behöver göras för att minska undernäringen i Europa.

Sverige har sedan en viktig uppgift att följa upp denna konferens till exempel genom en satsning på äldre och svårt sjuka individer i samhället, där just problematiken kring undernäring är som störst.

Minst 25 procent av alla patienter som skrivs in på sjukhus visar tecken på undernäring.

Alldeles nya svenska data från hemmaboende personer i åldern 75–80 år visar att upp mot 15 procent är i riskzonen för undernäring. Undernäring leder till kraftigt ökad risk för komplikationer, nedsatt välbefinnande, längre vårdtider, större vårdbehov och därmed högre kostnader för hälso- och sjukvården. Dessutom riskerar undernärda att dö i betydligt högre utsträckning än välnärda patienter.

I och med insikten om detta stora samhälleliga problem är naturligtvis den aktuella debatten kring sjukhusmaten i högsta grad relevant och välbehövlig.

Frågan om sjukhusmaten är ett centralt exempel på hur man behöver resonera kring näringsbehandling för alla som behöver vård och omsorg.

När man planerar mat på sjukhus behöver man beakta att en måltid inte bara handlar om att få i sig näring. Måltiderna skapar också en rytm över dagen och är för många patienter stunder att se fram emot. Maten är en viktig del av patientens vård och behandling och bör därför ingå som en självklar del i sjukhusens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.

Utifrån vår kunskap om forskningsresultat inom området och vår långa kliniska erfarenhet av mat till patienter på sjukhus anser vi att:

•Sjukhus behöver matsedlar med stor variation av maträtter. Många sjuka personer måste ha möjlighet att äta små måltider ofta och på tider som man själv bestämmer för att klara sina behov. Vårdavdelningarna behöver därför ha ett stort sortiment av maträtter och mellanmål i kyl och frys.

•För vissa patienter måste matportionen kunna individanpassas och det måste vara möjligt att skräddarsy vilka komponenter patienten önskar på tallriken.

•Matens utseende är extra viktig att beakta när aptiten är nedsatt och behöver stimuleras. Att få vällagad varm mat serverad trevligt upplagd på en porslinstallrik borde vara en självklar rättighet för alla patienter på sjukhus.

•Matlagning till sjuka personer är något helt annat än att laga mat till friska personer med god aptit. Det är därför av stor betydelse att alla sjukhus har ett kök med kockar som från grunden kan laga individanpassad vällagad mat som med kort framförhållning kan levereras till vårdavdelningen. Denna utveckling har redan påbörjats i flera andra europeiska länder som till exempel Danmark.

Det är märkligt att bara för att en människa blir sjuk eller gammal och behöver vård, så försvinner ett av våra mest mänskliga beteenden – att bjuda på god mat och arrangera en trevlig måltid.

Det är hög tid att inse att alla inblandade – patienter, vårdpersonal, ekonomiskt ansvariga och politiker – har allt att vinna på att detta grundläggande behov blir tillgodosett i varje vårdsituation.

Ann Ödlund Olin

leg sjuksköterska, med dr, Kvalitet och Patienssäkerhet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Ylva Orrevall

leg dietist, med dr, Dietistkliniken och Kvalitet och Patienssäkerhet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Gerd Faxén Irving

leg dietist, med dr, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Tommy Cederholm

Professor i Klinisk Nutrition, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Universitet, Uppsala.

Olle Ljungqvist

Professor i Kirurgi, Nutrition och Metabolism, Karolinska Institutet, Stockholm, Ordförande ESPEN och ENHA.

Frank deMan

Generalsekreterare, ENHA, Amsterdam, Holland.