Mer än var tionde arbetskraftsinvandrad person till Sverige är en indisk it-specialist som jobbar i Stockholm. Totalt gjorde arbetsinvandringsreformen det möjligt för Stockholms näringsliv att anställa drygt 2 500 it-specialister under 2012.

Fredrik Johansson

I den allt mer uppskruvade invandrings- och migrationsdebatten har även arbetskraftsinvandringen kommit upp på agendan.

Enskilda individers oetiska eller rent kriminella behandling av arbetskraftsinvandrade medarbetare har tagits till intäkt för att underkänna reformen i dess helhet och för krav på kraftig återreglering. Ur enskilda fall dras långtgående och olyckliga generella slutsatser.

Liten uppmärksamhet har ägnats arbetskraftsinvandringens betydelse för det svenska näringslivet i allmänhet och för de avancerade tillverknings- och tjänstenäringarna i synnerhet. Mycket sällan rapporteras hur strukturen på arbetskraftsinvandringen ser ut, vilka det är som kommer hit och vilken roll de fyller hos sina arbetsgivare.

Enligt statistik från migrationsverket arbetskraftsinvandrade 16 543 personer förra året. Den andel som arbetar inom skogs- och jordbruk utgjorde cirka en tredjedel.

Men bilden av att arbetskraftsinvandring i huvudsak skulle handla om lågkvalificerade och lågutbildade är inte bara grovt förenklad, den är helt enkelt fel. Utbildningsnivån hos dem som kommer hit är exempelvis högre än genomsnittet för den infödda befolkningen. 44 procent av arbetskraftsinvandrarna från tredje land har högskoleutbildning, jämfört med 34 procent för den inhemska svenska befolkningen.

I Stockholms län var två tredjedelar av de som arbetskraftsinvandrade 2012 att beteckna som kvalificerade. Antingen för att deras jobb kräver högskoleutbildning eller teoretisk specialkompetens, eller då de anställts för det Migrationsverket kallar för ”Ledningsarbete.”

Mer än var tionde arbetskraftsinvandrad person till Sverige är en indisk it-specialist som jobbar i Stockholm. Totalt gjorde arbetsinvandringsreformen det möjligt för Stockholms näringsliv att anställa drygt 2 500 it-specialister under 2012.

Arbetskraftsinvandringsreformen har alltså en direkt betydelse för spjutspetsen i det svenska näringslivet och för företagen i regionen. De som kommer hit fyller platser som annars inte skulle fyllas.

I Stockholms Handelskammares kvartalsvisa konjunkturbarometer är bristen på arbetskraft inom it- och telekomsektorerna att betrakta som närmast kronisk. Också när konjunkturen är som svagast verkar efterfrågan vara svår att mätta.

Arbetskraftsinvandringen gör det möjligt att ta till vara på en kompetens som saknas inom rikets gränser. Den skapar därmed tillväxt och annan sysselsättning.

Det vore djupt olyckligt om enskilda och medialt uppmärksammade händelser skulle skymma detta och om vi istället valde att stänga våra gränser. Det vore närmast absurt om vi i en allt mer uppjagad diskussion kring migration och integration valde att ta bort denna möjlighet att komma till Sverige. Signalvärdet kan inte överskattas.

Ingen har heller ifrågasatt att den absoluta lejonparten av arbetskraftsinvandrarna får ett hederligt och korrekt bemötande. De arbetar under goda villkor och deras kompetens värdesätts.

Från näringslivets sida är det fullständigt självklart att regler ska följas och det är viktigt att oegentligheter beivras. Alla – framförallt de som kommer hit – ska kunna lita på systemet.

Att skärpa regleringen kring arbetskraftsinvandringen vore däremot kontraproduktivt. Det finns redan i dag en stor och växande frustration med handläggningstider och annan byråkrati kring arbetskraftsinvandring. I väntan på grönt ljus väljer många talangfulla människor att söka sig någon annan stans.

Samtidigt kräver många av de tjänster som efterfrågas i det moderna näringslivet mer eller mindre omedelbar bemanning. Projekt behöver startas med relativt kort varsel, personal behöver vara på plats, kunderna förväntar sig omedelbar service.

Att då ytterligare byråkratisera processen – exempelvis genom att införa ett fackligt veto över enskilda individers möjlighet att flytta hit – kommer att skada svenska företag. Men det kommer också att skada integrationsprocessen för andra som är här i landet.

Arbetskraftsinvandringen berikar Sverige. I bildlig och kulturell bemärkelse, men framförallt i bokstavlig och ekonomisk. Den stärker våra företags konkurrenskraft och bidrar till tillväxt och sysselsättning.

Det svenska näringslivet har förmånen att verka under internationellt sett mycket liberala arbetskraftsinvandringsregler. Utmaningen är att göra dessa regler smidigare och bättre. Det är företagens vardag. Om det borde debatten handla.

FREDRIK JOHANSSON

analys- och policychef, Stockholms Handelskammare

Debattartiklar om arbetskraftsinvandring: