Den 30 januari ringde Emil Linell och bad SOS Alarm om en ambulans. Emil var döende, men SOS Alarm skickade ingen ambulans. Emil Linell avled och påträffades först nästa morgon.
Om man är i krisbranschen borde man veta att grundreglerna för att hantera en kris är att vara ärlig, ödmjuk och öppen.
Pontus Nyström
Detta är fakta som har speglats i alla sina detaljer i medierna, en debatt där SOS Alarm deltagit, och som strategi valt att två sina egna händer och lägga all skuld på en enskild individ, den manlige sjuksköterksan. SOS Alarm medger inga egna systemfel.
SOS Alarm vill med denna strategi för sina befintliga och eventuella framtida uppdragsgivare visa att företaget är utan någon som helst skuld till Emils död.
I stället har, enligt SOS Alarm, denne enskilde individ inte bara indirekt orsakat Emil Linells död, utan också försatt sin arbetsgivare i en situation som negativt påverkar företagets möjligheter att tjäna mer pengar, kanske rentav förlora pengar till följd av uteblivna förlängningar av befintliga kontrakt.
Det allra sista är den enda analys som SOS Alarm har gjort som redan nu visat sig vara riktig. Flera uppdragsgivare har redan börjat titta sig om efter en ny leverantör.
Detta sista är också ett resultat av att ett företag i krisbranschen visat sig inte kunna hantera sina egna kriser. Och kan man inte det – hur ska man då kunna hantera andras?
Vi ska inte spekulera i hur den enskilda sjuksköterskan mår efter att SOS Alarm spikat upp honom på medieskampålen, utan i stället titta närmare på hur företaget agerat. De har gjort sitt bästa för att skylla ifrån sig. Och det är nog det sämsta man kan göra.
När hörde vi senast ett flygbolag säga efter en flygkatastrof: ”Det var pilotens fel”? Även om det var så. Och absolut inte ”han har fått klagomål för att han flugit drulligt tidigare”.
Som sades om sjuksköterskan: ”han har visat dålig attityd tidigare i samtal med patienter”.
Eller när hörde vi senast om busschauffören ”han har fått klagomål tidigare för att han kör som en jävla dåre”. Men varför fick han då fortsätta att köra skolskjutsen?
SOS Alarm har gjort alla klassiska fel ett företag i kris kan göra, de har handlat i chock och gör nu allt fel.
De drabbas av förnekelsereflexen och erkänner inga systemfel, de skyller ifrån sig på en enskild individ, dessutom en anställd. De kan inte peka framåt på en lösning så att felet inte upprepas och de har nu dessutom helt slutat att kommunicera kring allt som handlar om Emils död. Förmodligen i en sent förvärvad insikt om att allt de säger blir fel.
SOS Alarms tillkortakommanden får flera allvarliga konsekvenser. En viktig sådan är de katastrofala personliga följder de får den totalt uthängde sjuksköterskan, något som även Vårdförbundet har uppmärksammat. SOS Alarm valde att hänga ut honom redan innan någon utredning i ärendet är klar. Man kan föreställa sig hur de som jobbar kvar på företaget känner sig när de konstaterar denna udda personalhantering.
I stället är man inom ledningen glada över att man inte kan hitta något systemfel och man vill därmed försäkra befintliga och blivande kunder att företaget är ofelbart, vilket alla vet är direkt lögnaktigt, vilket företag det än handlar om.
Om man är i krisbranschen borde man veta att grundreglerna för att hantera en kris är att vara ärlig, ödmjuk och öppen. Att inte förneka sitt ansvar, att inte skylla ifrån sig, att visa medkänsla, att ta tag i det obehagliga, att undvika maktspråk och i stället ta ett emotionellt ledarskap.
PONTUS NYSTRÖM
vd Brand PR och styrelseledamot i Svenska PR-företagen
