Ekonomiska frizoner kan vända utvecklingen i utsatta storstadsområden visar en ny Timbrorapport. Men då krävs rejäla skattesänkningar och Sveriges bästa företagsklimat med färre regleringar, utmaningsrätt och fler privata utförare. Dessutom krävs strängare krav på jobbsökande bland socialbidragsmottagare såväl som en nolltolerans mot brottslighet. Har regeringen det politiska modet?
En framgångsrik frizon måste ha ambitionen att skapa Sveriges bästa företagsklimat.
Li Jansson
Häromveckan meddelade regeringen att de tänker utreda införandet av frizoner – ”nystartszoner” – i svenska storstadsområden. Exemplet Herrgården, en del av Rosengård i Malmö, visar varför. I Herrgården har bara 16 procent av invånarna ett arbete. Här framträder integrationspolitikens misslyckande i full dager: barnfattigdom, otrygghet, hög brottslighet och en grogrund för religiös extremism.
Bättre integration kräver reformer som generellt gör det billigare att anställa och mer lönsamt att driva företag. Men att genomföra reformer som är så långtgående att de har god effekt tar tid. I rapporten Så kan svenska frizoner se ut granskar jag tidigare försök med frizoner på olika håll i världen. Hur frizonerna utformas har stor betydelse för om reformen slutar i framgång eller fiasko.
Docklands i London och Evansville i USA är två exempel som visar hur frizoner kan lyfta områden och bidra till att skapa fler företag och få fler människor i arbete. Även i Frankrike har frizoner vänt utvecklingen i områden med högt utanförskap.
Om regeringen är för feg när frizonerna utformas blir det lätt fiasko. I Kalifornien hade frizonerna ingen effekt alls eftersom de generella skattesänkningarna bara gällde i fem år och ett snävt regelverk medförde att småföretagen inte använde sig av reformerna.
En framgångsrik frizon måste ha ambitionen att skapa Sveriges bästa företagsklimat. Frizonen måste utformas utifrån kunskap om hur företag växer och anställer snarare än den problembild som präglar respektive område. Att halvera såväl arbetsgivaravgifterna som kapitalskatten skulle få fart på företagsamheten och skapa arbetstillfällen.
Det räcker dock inte bara med skattelättnader. Onödiga regler och byråkrati måste avskaffas. Ett exempel är den kinesiska staden Shenzhen som vuxit från 10000 till 30 miljoner invånare på 30 år till följd av att det har saknats tillväxthämmande regleringar.
Minskat regelkrångel handlar till exempel om snabbare hantering av miljö- och bygglovsärenden. Hemtjänst, barnomsorg och skolor bör omfattas av utmaningsrätt och därmed kunna omvandlas till entreprenad när anställda eller företag kan bedriva verksamheten bättre än kommunen. Medborgarnas ska ha full valfrihet att välja utförare av kommunala servicetjänster. Individ och arbetsgivare bör ha rätt att själva förhandla kring vilka regler som ska gälla vid uppsägning.
I företagsamma bygder är det starka civilsamhället avgörande för företagsamheten. Men i utsatta områden är nätverken ofta lika segregerade som bostadsområdet i sig. Därför är det positivt ifall fler företag i likhet med advokatfirman Vinge skapar samarbeten med gymnasieskolor och instiftar stipendier. Etniskt baserade föreningsstöd bör avvecklas till förmån för verksamheter som är allmängiltiga, opolitiska och bidrar till förbättrad integration av unga, till exempel idrottsverksamhet.
Det är rimligt att parallellt med frizonen ställa högre krav på arbetssökande bland socialbidragsmottagare. Inspiration kan hämtas från de amerikanska reformer Bill Clinton införde på 90-talet, med tidsbegränsade socialbidrag och möjlighet att behålla en del av socialbidraget när individen kom i arbete. För att frizoner ska ge bästa möjliga effekt bör kampen mot den omfattande brottsligheten tillföras ökade resurser. De trygghetsklyftor som i dag delar städerna präglar i högsta grad företagens etableringsvilja.
Det är nödvändigt att det finns en kritisk massa av både människor och geografisk yta i frizonen. Zonerna får heller inte snedvrida konkurrensen för det befintliga näringslivet. Med dessa utgångspunkter framstår Rinkeby-Tensta i Stockholm, Bergsjön i Göteborg och Rosengård i Malmö som mest lämpade att bli frizoner.
Bara att förbättra den del av företagsklimatet som kommunerna styr över kan skapa 5 000 nya jobb. Till det tillkommer effekten av skattesänkningarna såväl som strängare krav i socialbidraget. Men då krävs att regeringen vågar vara långtgående i sin reformagenda!
LI JANSSON
ekonom och författare till rapporten Så kan svenska frizoner se ut
