Skillnaderna i studieresultat som kan tillskrivas vilken skola eleven går i har fördubblats sedan början av 90-talet, enligt den nya studien från SNS.
Foto: Jessica Gow/Scanpix
Att den svenska skolan har problem med kvaliteten är uppenbart för många. De svenska elevernas resultat har försämrats under en längre tid i de internationella kunskapstesterna. Till detta kan läggas en ökande oro för att den svenska skolan är på väg att bli alltmer ojämlik – emellan kommuner, skolor och enskilda elever.
I en ny studie som presenteras på tisdag har vi, för SNS räkning, undersökt hur likvärdigheten i den svenska grundskolan förändrats under de senaste 20 åren – en period som utmärkts av historiskt omfattande reformer på skolans område. Våra resultat ger anledning till både hopp och oro.
Ett resultat är att de skillnader i studieresultat som kan tillskrivas vilken skola eleven går i har fördubblats sedan början av 90-talet. Den viktigaste orsaken är ökad skolsegregation, med avseende på elevens socioekonomiska bakgrund. Däremot är de ökade resultatskillnaderna mellan skolorna inte relaterade till faktorer som skolresurser och mätbar skolkvalitet, till exempel lärartäthet och personalomsättning.
Familjebakgrundens betydelse är ett viktigt mått på likvärdigheten i skolan. Om skolan är bra på att utjämna och minska betydelsen av skillnader i elevernas uppväxt och hemmiljö innebär det att omständigheter som eleven själv inte kan styra över minskar och barns och ungdomars livschanser utjämnas. Frågan är då om den ökade skolsegregationen också lett till ökad ojämlikhet, det vill säga ökade resultatskillnader mellan barn till hög- respektive lågutbildade föräldrar.
I vår studie finner vi att familjebakgrundens betydelse faktiskt inte har ökat för den enskilda elevens slutbetyg i kärnämnena matematik och engelska under samma tidsperiod. Detta är ett anmärkningsvärt resultat mot bakgrund av att skillnaderna mellan skolor samtidigt har ökat.
Resultatet att familjebakgrundens betydelse är oförändrad samtidigt som skolsegregationen har ökat kan tolkas som att skolan har blivit bättre på att utjämna livschanser. Andra faktorer kan dock ha spelat in. Förskolan har blivit mer tillgänglig för fler familjer över tiden. Skillnaderna mellan barnens föräldrar kan också ha blivit mindre över tiden i när det gäller attityder, krav och engagemang kring barnens utbildning.
Men varför har skolsegregationen ökat? Delvis på grund av boendesegregation. Men vår studie visar att ökningen även beror på införandet av det fria skolvalet för snart 20 år sedan.
Segregeringen tycks dock inte ha lett till att skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har ökat. Men skolsegregering kan ha andra negativa effekter. Samhällets sammanhållning urholkas om människor med olika bakgrund inte möter varandra i vardagen, och på längre sikt kan segregation även tänkas påverka den enskilda individens livschanser, genom att tillgången till sociala kontaktnät och erfarenheter begränsas.
Det fria skolvalet innebär större möjligheter för enskilda elever att söka sig till en välfungerande skola. Men för att minska den sociala snedrekryteringen till populära skolor anser vi att intagningen till dessa bör ses över. Populära fristående skolor använder ofta kötid som intagningskriterium, vilket kräver förutseende av föräldrarna. Det tenderar att gynna barn till väletablerade och välinformerade föräldrar.
Vårt förslag är att kösystemet till populära grundskolor ersätts med lottning bland de sökande till samma skola. Lottning är en mer rättvis metod om man vill undvika att föräldrarnas bakgrund styr barnets möjlighet att få en plats i en attraktiv skola. Av praktiska skäl bör dock närhetsprincipen fortfarande dominera vid antagningen till de kommunala grundskolorna.
Utöver detta bör möjligheten att utvärdera och jämföra skolor sinsemellan bli bättre, så att informationen till föräldrarna om olika skolors kvalitet – i termer av hur bra de är på att förmedla kunskaper – kan förbättras. För en likvärdig skola bör alla familjer, så långt som möjligt, ha lika goda förutsättningar att fatta beslut om sina barns skolgång.
ANDERS BÖHLMARK
fil dr, Stockholms universitet
HELENA HOLMLUND
fil dr, Stockholms universitet
Fotnot: Rapporten presenteras i sin helhet vid en skolkonferens den 17 maj. SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av beslutsfattare och opinionsbildare i privat och offentlig sektor och vill genom forskning, bokutgivning och möten bidra till samhällsdebatt.
