Lönen är inte den avgörande faktorn när en soldat eller sjöman lämnar Försvarsmakten. Snarare är det viljan att pröva erfarenheterna någon annanstans i samhället samt att de redan har varit anställda en längre tid som utgör grund för att beslutet. Ändå säger nio av tio att de kan tänka sig att komma tillbaka till försvaret och sju av tio att deras tjänstgöring i Försvarsmakten kommer att vara meriterande då de söker andra arbeten.

I slutet av förra veckan hävdade Officersförbundet att låg lön är den främsta orsaken till att prognosen pekar mot att närmare 19 procent av soldaterna och sjömännen slutar i år. Den prognosen och den slutsatsen är felaktiga.

Försvarsmakten analyserar noggrant alla avgångar, bland annat genom avgångssamtal med de som genomför grundläggande militär utbildning (GMU) och de som är anställda som gruppbefäl, soldater eller sjömän (GSS). Syftet med analysen och avgångssamtalen är dels att ta reda på hur vi fungerar som attraktiv arbetsgivare, dels att hitta vägar till förbättring. Av analysen framgår det tydligt att individerna söker nya utmaningar – några vill studera medan andra söker nya sätt att utvecklas. En del av de som slutat har också gått vidare till utbildning mot yrkesofficer. Prognosen för året är att 18 procent slutar som GSS men att många av dessa har gått till annan utbildning i Försvarsmakten.

Därmed är en mer korrekt siffra 17 procent, vilket är nära det Försvarsmakten redovisat i sin delårsrapport till regeringen. Många av de som nu slutar har dessutom varit anställda i många år och gjort ett flertal internationella insatser samt varit anställda i den nordiska stridsgruppen. Lönen nämns i avgångssamtalen men inte som den främsta orsaken till att anställningen avslutas.

Det förtjänar också att påminnas om att en kontinuerligt anställd soldat enligt beslut av riksdagen högst får vara anställd i åtta år med en eventuell förlängning om fyra år. I Försvarsmaktens planering har vi inledningsvis räknat med en genomsnittlig anställningstid om sex år vilket innebär att vi, under ett normalår i ett färdigt system, kommer att ha 16 procents avgångar och i gynnsamma fall ned mot 13 procent.

Absolut lägsta ingångslön för GSS har varit 16 150 kronor. Men att vara GSS är inget vanligt nio-till-fem-jobb. Att arbeta i Försvarsmakten innebär också att delta i övningar, beredskap och insatser utanför kontorstid. Att ställa upp på fysiskt obekväma tider och genomföra svåra uppgifter är krav som vi ställer på alla våra anställda. Och det avspeglar sig också på deras lönekonton. Det finns ingen GSS som över tid bara fått 16 150 kronor i månaden. Övningstillägg, övertid, beredskapsersättning och missionstillägg gör att medianlönen för en soldat eller sjöman, som deltar i minst en insats under en treårsperiod, har ett snitt på drygt 25 000 kronor i månaden. Lönen för en tidvis tjänstgörande GSS som tjänstgör tre veckor under en krigsförbandsövning med övningsdygnsersättning är närmare 35 000 kronor medan motsvarande person vid en insats i Afghanistan tjänar närmare 55 000 kronor per månad.

Försvarsmakten bedömde i början av året att cirka 10 procent av våra GSS skulle sluta i år. Nu pekar prognosen mot att siffran blir cirka sex till sju procent högre. Målsiffran för året, att Försvarsmakten skall ha 4000 anställda GSS, kommer att nås. Vi hade som sagt var inte räknat med cirka 17 procents avgångar, men sett i backspegeln är utfallet i sig inte konstigt.

En stor del av de som nu valt att säga upp sig värvades ursprungligen ur de sista värnpliktskullarna till Nordic Battle Group (NBG). De fick den bästa utbildning och utrustning Försvarsmakten kunde erbjuda, men förbandet sattes aldrig in i någon insats. Många valde då att anmäla sig för insats till Afghanistan och en del av dessa soldater har sammanlagt gjort två till tre insatser. En stor del av dessa erfarna soldater resonerar som så att de nu genomfört det viktigaste och svåraste Försvarsmakten har att erbjuda och att det därför är dags att söka nya utmaningar.

Till ovanstående bild skall läggas de utmaningar med anställningskontrakt Försvarsmakten har haft. Riksdagen blev klar med ramverket först den 1 juli i år. Våra gruppbefäl, soldater och sjömän har, i väntan på detta beslut, tvingats hanka sig fram på olika former av korttidskontrakt. Det är ingen anställningstrygghet vi varit stolta över.

Nu, när lagen är på plats och vi kan erbjuda längre kontrakt, har många sökt och antagits till universitet, högskolor och utbildningar. Men, som tidigare sagts, nio av tio kan tänka sig att komma tillbaka till Försvarsmakten.

Våra soldater och sjömän är konkurrenskraftiga och har därför alla möjligheter att välja arbetsgivare och annan karriär. När nu den nya lagstiftningen är på plats kan vi långsiktigt utvecklas som en ansvarstagande och attraktiv arbetsgivare. I denna konkurrensutsatta situation kommer vi att fortsätta utveckla möjligheterna för våra gruppbefäl, soldater och sjömän. Vi kommer inom kort att besluta om en anpassad specialistofficersutbildning för de gruppbefäl, soldater och sjömän som varit anställda en längre tid. Vi kommer vidare att utveckla reservofficersutbildningen så att den kan genomföras delad på somrarna mellan arbete eller studier, eller i en längre sammanhängande följd, därutöver kommer vi att fortsätta utveckla vår verksamhet i syfte att göra den bättre och mer meriterande.

Försvarsmakten inrättar också under hösten en särskild funktion för att hantera våra kontakter med andra arbetsgivare så att våra soldater och sjömän kan utvecklas, meriteras och erbjudas den allra bästa karriärutvecklingen, inom eller utom Försvarsmakten.

Nu när vi befinner oss i början på Försvarsmaktens transformation är inte alla svaren på förhand givna. Det gäller i synnerhet de frågor som är kopplad till soldat- och sjömansförsörjningen. Huvuddelarna torde dock stå klart för alla inblandade. Personlig utveckling och meritvärde är två komponenter och lön en tredje. I den sista av dessa ligger det Officersförbundet skjuter in sig på – lönefrågan. Då Försvarsmakten inte justerat våra absolut lägsta lönenivåer på flera år pågår nu ett arbete med att också se över dessa. Detta är en del i det långsiktiga arbete Försvarsmakten bedriver för att rekrytera, bibehålla och utveckla vår personal.

Löneöversynen blir med all sannolikhet klar i närtid och den kommer att ge ett positivt resultat på lönekontot för våra gruppbefäl, sjömän och soldater. Exakt hur mycket och när återkommer överbefälhavare Sverker Göranson med.

ERIK LAGERSTEN

Försvarsmaktens informationsdirektör