Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, hävdar att risken är stor för ett militärt anfall från USA mot Iran under nästa år (Brännpunkt 30/10). Skälet skulle vara att båda presidentkandidaterna hävdar att de inte kan acceptera att Iran skaffar kärnvapen.
Det framgår inte av artikeln vad Hallenberg anser beträffande risken att Iran bygger kärnvapen. Jag tror att den för närvarande är ringa.
Vad man nu må tycka om ledarna i Iran har man anledning att räkna med att de handlar rationellt. De vill behålla makten, och de vill inte ha sitt land sönderbombat.
Den amerikanska säkerhetstjänstens överordnade organ, National Security Estimate säger att man inte funnit tecken till att Iran har något kärnvapenprogram. Israels säkerhetstjänst Moshad instämmer.
I en färsk rapport från det internationella atomenergiorganet IAEA säger man att huvuddelen av det uran som anrikats till 20 procentsnivån har gjorts till uranmetall, lämpligt som bränsle till den reaktor som tillverkar isotoper för medicinskt bruk. Skulle man vilja anrika uranet vidare till vapenuran måste man åter överföra det till uranhexafluorid i gasform, en besvärlig och omotiverad omväg.
Det finns alltså inte starka skäl att tro att Iran skall tillverka atomvapen. Israels regering, eller i vart fall dess premiärminister och försvarsminister, påstår sig emellertid vara allvarligt oroade. Det beror sannolikt bland annat på att man vill ta bort uppmärksamheten från Israels handlingar mot Palestina. Vidare, och troligen viktigare, känner Israels regering att stödet från USA kan komma att svikta. Då är hotet från Iran bra för att stärka den amerikanska pro-israeliska opinionen.
Vilka krafter i USA som vill blåsa upp Iran-faran är svårare att analysera. De ledande militärerna i USA och i Israel avråder i vart fall med stort eftertryck från ett anfall.
Ingendera parten, varken Iran, Israel eller USA, vill starta ett krig. Det kan däremot starta av misstag. När man driver krigsretoriken i ett allt högre tonläge ökar risken. För ett par decennier sedan sköt amerikanska flottan ner ett iranskt passagerarplan, av misstag. Om Iran skulle göra ett liknande misstag, till exempel sänka ett amerikanskt oljefartyg i Persiska viken, kan det bli svårt för Netanyahu eller den amerikanske presidenten att avstå från militära åtgärder som kan eskalera till krig.
Man bör därför dämpa den oansvariga krigsretoriken. Alla handlingsmöjligheter ligger inte på bordet. Inte kriget!
GUNNAR WESTBERG
professor i medicin, Göteborg, styrelsemedlem i Svenska Läkare mot Kärnvapen
