För att vi ska veta att alla våra gemensamma strävanden i samhället leder till välstånd behöver vi en kompass för att orientera oss. Marknaden är en viktig institution i välstånds- strävanden, men en förutsättning är då att den fungerar effektivt.

Ett effektivitetskrav är att priset ger en rättvisande bild av de upp-offringar som är involverade i de varor och tjänster som utbytes på marknaden. Miljöproblemen som blir allt tydligare indikerar att marknaden inte fungerar effektivt och vi kan inte lita på priset som en styrmekanism.

FN:s klimatpanels rapporter ger tydliga indikationer på att mark-naden inte fungerar effektivt. Politikerna måste med kraft justera prissättningen för att bytet på marknaden ska ge en riktning mot välstånd.

Klimatpanelen och världens forskare har enats om att det är människans aktiviteter som till stor del orsakar klimatförändringarna.

När man konstanthåller de natur- liga temperaturförändringar framträder en tydlig långsiktig klimatförändring som mänskliga aktiviteter åstadkommer. Datormodeller, beräkningar och olika typer av iakttagelser som panelen bygger sina resultat på är naturligtvis inte exakta utan här finns en osäkerhet.

Det betyder inte att vi kan vänta och se, tvärtom, osäkerheten kan givetvis indikera att situationen är och kommer att bli betydligt allvarligare både vad gäller temperaturförändringar och vilka konsekvenser dessa kommer att få.

De byten av varor och tjänster som är en grund för vår välfärd sker på en arena som vi brukar kalla marknaden. För att bytena skall leda mot välfärd måste marknaden fun-gera effektivt.

En förutsättning för en fungerande marknad är att priset ger en rätt-visande bild av de uppoffringar som är inblandade i de varor och tjänster som byts på marknaden.

I annat fall får vi fel signaler och marknaden kommer inte att fungera effektivt och marknadens styrmekanismer kommer då inte att kunna legitimera välfärdsinnehållet i allas våra strävanden.

Relationen mellan våra beslut på marknaden och dess konsekvenser kan vara komplexa. Exempelvis vet vi att en flygresa konsumerar stora mängder fossilt bränsle per person och att det bland annat frigör stora mängder koldioxid.

Vi vet också att utsläppen av koldioxid kommer att påverka klimatet vid de utsläppsnivåer som vi i den rika världen orsakar. Om flygresan påverkar klimatet om tio år – långt ifrån utsläppsställena – hur ska vi hantera en sådan situation?

Utgår vi från vad alla de forskare som är en del av FN:s klimatpanel kommit fram till så är detta en relevant och högst aktuell fråga. Frågan har också en etisk dimension.

Om människor i Bangladesh drabbas av översvämningar, människor i Afrika av torka, som gör boendet i stora områden obeboeliga, om-råden kring Medelhavet blir omöjliga att leva i genom de val vi gör på marknaden är vår konsumtion subventionerad av människor som drabbas utan att de vet om det.

Problemet uppstår också mellan generationer, kommande generationer får ta konsekvenserna av de tidigare generationernas leverne.

För att marknaden ska fungera effektivt krävs politiska ingripanden och inte tvärtom som vissa nationalekonomer hävdat under lång tid.

Politikerna måste ta ansvar och visa på kraftfullt ledarskap. För att marknaden ska fungera effektivt måste målet vara att successivt inkludera all miljöbelastning i de priser för varor och tjänster som presenteras på marknaden.

Många av de prisjusteringar som politikerna tvingas att göra för att marknaden ska bli mer effektiv kommer på kort sikt att vara im-populära. En bred politisk upp- görelse krävs, som sträcker sig över mandatperioder.

För att komma åt koldioxidbelastningen borde en koldioxidmyndighet inrättas. Liksom riksbanken har att hålla inflationen inom vissa gränser genom räntejusteringar, så skulle denna myndighet ha som uppgift att med justeringar av miljö- avgifter hålla koldioxidutsläppen inom vissa gränser.