Benjamin Juhlin och Hanna Lidström

Den politiska debatten kommer inte längre kunna föras över barns och ungas huvud.

Benjamin Juhlin och Hanna Lidström

I Sverige har vi en demokratisyn där det enda som krävs för att man ska få vara med och påverka är att man har en åsikt. Detta grundar sig i en tro på att det inte finns åsikter som är rätt eller fel. Därför har vi inga restriktioner gällande kompetens för att få rösta vilket syns i att vi inte har något test för att få rösta och i att personer som står under förvaltarskap får rösta.

Det finns dock ett stort undantag till det, om man är under 18 får man inte rösta. Det spelar ingen roll hur kunnig eller påläst man är. Detta brukar ofta förklaras med att de flesta inte är kompetenta att rösta under den åldern. För personer under 18 är rösträtten alltså en fråga om kompetens.

En femtedel av befolkningens åsikter undanhålls den politiska makten baserat på kompetens. Ett kriterium som inte gäller någon annan grupp och som helt saknar förankring i övrig demokratisyn. På grund av godtyckligt förutfattade meningar fråntas individer från en grupp den politiska makt de förtjänar. Den makt som hade varit alldeles självklar om de inte varit ungdomar. Detta måste upphöra omedelbart genom ett avskaffande av rösträttsåldern.

Med en avskaffad rösträttsålder kommer de politiska partierna att vara tvungna att tänka på barn och ungdomars åsikter när de utformar sin politik. Den politiska debatten kommer inte längre kunna föras över barns och ungas huvud utan de kommer att vara inkluderade i debatten. Vad som är på agendan inför valen kommer i mycket större utsträckning än i dag bestämmas av barn och unga. De få ungdomsfrågor som tas upp i dagens debatt är ofta vad vuxna tycker att ungdomar borde bry sig om, snarare än vad ungdomar faktiskt bryr sig om.

När man lyfter upp frågan om avskaffad rösträttsålder brukar man få många kritiska frågor. En av dessa frågor är hur ett barn som är tre år ska kunna rösta. Det är inte särskilt sannolikt att det kommer att ske och det är inte heller det huvudsakliga syftet. Meningen är snarare att rösträtten ska utnyttjas när individen känner att den kan och vill påverka. Att villkora en rättighet med krav om att den ska utnyttjas är märkligt eftersom det inte görs någon skada av att man har en rättighet men inte utnyttjar den.

Andra menar att föräldrar kommer att styra sina barns röstande. Förutom de tabun som skulle begränsa detta kan man även ifrågasätta rimligheten i att undanhålla någons rättigheter bara för att de kan utnyttjas av någon annan. Betydligt rimligare vore att arbeta mot själva utnyttjandet. Dessutom blir vi alla påverkade av personer omkring oss men det gör inte våra åsikter mindre värdefulla.

Det är många som sett problemen med att barn och ungdomar inte är representerade i politiken. Ett förslag för att lösa detta har varit att ge ökade resurser till en barnombudsman som ska representera barn. Andra har talat om att införa ett ombudssystem där föräldrar röstar åt sina barn. Detta vänder vi oss starkt emot. Dessa system kan nämligen inte lika effektivt som en avskaffad rösträttsålder ta in de många olika åsikter ungdomar och barn har, tvärtom tenderar de att bli ursäkter för att fortsätta som vanligt.

En avskaffad rösträttsålder kan låta som en radikal idé. Fast om man tänker efter märker man att tanken går hand i hand med vår syn på demokrati och inflytande. Och de argument som förs fram mot idén har förts fram tidigare, till exempel i debatten om kvinnlig rösträtt. Med det i åtanke så tror vi att dagens rösträttsålder kommer avskaffas förr eller senare.

Rösträttsåldern grundar sig i en generalisering och en demokratisyn som är omöjlig att förstå. Vi uppmanar därför Miljöpartiet de Grönas kongress att inta en konsekvent hållning gentemot de demokratiska ideal vårt parti brukar försvara genom att verka för att avskaffa rösträttsåldern.

BENJAMIN JUHLIN

språkrör Grön Ungdom i Stockholmsregionen

HANNA LIDSTRÖM

språkrör Grön Ungdom i Stockholmsregionen