Den senaste tiden har allt fler tecken på en mattare konjunkturutveckling kunnat skönjas. En inbromsning i världsekonomin sprider sig nu i viss mån till Sverige, med effekter på bland annat sysselsättningsutvecklingen och räntorna.

I sämre tider sätts privatekonomin på prov. Det innebär en utmaning för hushållen.

Frågan som många nu ställer sig är om hushållen har tillräckliga marginaler för att klara såväl ränteuppgång och prisstegringar som en mer dämpad ekonomisk utveckling.

På en övergripande nivå är svaret på frågan uppenbart ja. Svensk ekonomi står stark, både stats- och privatfinansiellt.

Mellan 1999 och 2006 fördubblades exempelvis antalet miljonärer till att nu uppgå till 1,6 miljoner. Nära var sjätte kvinna och var femte man har minst en miljon kronor i nettoförmögenhet. Samtidigt är det många hushåll som har svårt att få pengarna att räcka till.

Det gäller inte minst i gruppen unga vuxna (under 30 år), där inkomsterna ofta varierar kraftigt.

Ekonomiska bekymmer beror dock inte alltid på dåliga inkomster. Tvärt om. Många hushåll med små inkomster tycks ha relativt god koll på sin ekonomi.

Istället finns det en stor grupp – en dryg tiondel av befolkningen i olika åldrar – vars ekonomiska beteenden leder dem in i svårigheter.

Det handlar om att köpa saker på kredit i stället för att spara, att inte planera för oförutsedda ­utgifter och att inte i tillräcklig utsträckning ha kontroll över vad pengarna går till.

I förlängningen löper den här gruppen stor risk att hamna i vad man skulle kunna kalla ett finansiellt utanförskap, där de varken kan låna, hyra en bostad eller skaffa ett telefonabonnemang.

Det leder i sin tur ofta till sociala problem och ökar risken för att också tappa fotfästet på arbetsmarknaden.

Regeringen har som främsta ambition att minska utanförskapet på arbetsmarknaden.

En rad kraftfulla – och hittills också verkningsfulla – åtgärder har vidtagits för att underlätta återinträde på arbetsmarknaden och stimulera till ökat arbetsutbud. Men en del i detta arbete är också att motverka orsakerna till att människor hamnar i utanförskap.

I höstas gav regeringen därför Finansinspektionen (FI) ett särskilt uppdrag att leda en satsning på privatekonomisk folkbildning.

Som ett led i det arbetet möttes regeringen, FI och representanter för en bred samling myndigheter, intresseorganisationer, finansföretag, fack och arbets­givare i början av maj till en hearing i Rosenbad kring frågor som rör privatekonomisk information och utbildning.

Syftet var att diskutera vilka insatser som redan görs och vad som behöver tillskjutas för att höja ambitionsnivån. Vid hearingen konstaterades att det redan idag finns många goda exempel.

Det gäller information och vägledning till allmänheten på Internet genom bland annat ”konsumenternas.se” och ”minpension.se”, men också flera utbildnings- och informationsinsatser riktade till såväl skolelever som kunder hos banker och andra institut.

En slutsats var att dessa insatser skulle kunna ge bättre effekt om de samordnades.

För att förbättra samarbetet kommer FI, tillsammans med ­andra myndigheter, aktörer och intresseorganisationer, att starta ett antal arbetsgrupper som ska arbeta fram former för gemensamma insatser riktade till olika målgrupper.

FI tar ansvaret för att driva den övergripande arbetsgruppen för hela satsningen, som går under arbetsnamnet finanskunskap.

Därutöver kommer Konsumentverket att leda en särskild arbetsgrupp för utbildningsinsatser i skolan, medan Pensionsrådet, via Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten, tar huvudansvaret när det gäller pensioner och pensionssparande.

I samband med att dessa arbetsgrupper startas lanserar FI idag också en hemsida – www.finanskunskap.se – som ska tillgodose att utbildningsmaterial i privatekonomi och finansiella tjänster görs lätt tillgängligt.

Tanken är att olika aktörer under sommaren – och framöver – ska fylla sidan med länkar till det material och de kurser som redan finns, så att detta samlas under en och samma webbadress.

Lagom till höstterminen finns det då ett brett utbildningsmaterial i privatekonomi att tillgå för de skolor och lärare som vill höja ambitionsnivån när det gäller exempelvis hushållsekonomi eller samhällskunskap.

Svensk ekonomi och svenska hushåll står finansiellt väl rustade inför sämre tider. Men många hushåll visar bristande intresse och förmåga när det gäller att hantera sin privatekonomi.

Det är hög tid att råda bot på detta och höja ambitionen när det gäller svenskarnas finansiella kunskaper och engagemang.

MATS ODELL, kommun- och finansmarknadsminister (kd)