För nästan exakt ett år sedan, den 11 maj, antog landstingsfullmäktige i Stockholms län den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010. Ett av de mål som politikerna fastställde för länet var att koldioxidutsläppen från vägtrafiken mellan 2003 och 2030 ska minska med 30 procent. Detta mål byggde i sin tur på den så kallade Cederschiöldsuppgörelsen från 2007.

För att målet om minskade utsläpp från vägtrafiken ska klaras räcker det inte med att fordonen blir bättre och drivmedlen klimatanpassas. Avgörande är att en större andel av trafikanterna än i dag åker kollektivt, det vill säga att andelen som tar bilen sjunker. För att kunna öka andelen kollektivtrafikanter satsas därför i planen mycket stora belopp bland annat på utbyggnad av spårtrafiken.

Mindre än ett år efter det att planen fastställts tar den borgerliga landstingsledningen nu det första steget för att torpedera de mål man tidigare ställt sig bakom. Från september ska månadsavgiften för SL höjas med 100 kronor från 690 till 790 kronor. Landstingsledningen hänvisar till stigande kostnader, uppenbarligen utan att ägna en tanke åt vad dyrare kollektivtrafik betyder för klimatmålen i RUFS.

För de SL-resenärer som kan välja, betyder dyrare SL-kort att en del kommer att ta bilen istället. Effekten blir bland annat högre utsläpp och värre bilköer.

Ingen politiker kan hävda att högre SL-taxa är nödvändigt för att förbättra kvaliteten på kollektivtrafiken.

Mårten Wallberg

För de många som in praktiken saknar alternativ till kollektivtrafiken, varav de flesta är låginkomstagare, kommer den höjda SL-taxan att fungera som en skattehöjning som alltså i första hand är riktad mot de invånare som har lägst inkomster.

I sin framtidsprognos ”Trafikplan 2020” konstaterar SL:s ledning att med den politik som bedrivs så kommer kollektivtrafikens andel av resandet att minska. Vilket i sin tur innebär att regionens klimatmål spricker.

Ingen ledande landstingspolitiker kan hävda att han eller hon är omedveten om effekterna av en högre SL-taxa. Ingen politiker kan heller hävda att högre SL-taxa är nödvändigt för att behålla och förbättra kvaliteten på kollektivtrafiken. Trängselskatten ger årligen ett överskott på uppemot en miljard kronor och omräknat skulle den föreslagna höjningen av SL-taxan endast motsvara en marginell höjning av landstingsskatten.

Konsekvensen av de prioriteringar landstingsledningen gör är dyrare kollektivtrafik, mer bilköer och ökade utsläpp samt ett ökat skattetryck för de med lägst inkomster. Det är många skott i foten på en gång…

MÅRTEN WALLBERG

ordförande i Naturskyddsföreningen i Stockholms län