vensk vård ges inte till alla på lika villkor. Socialstyrelsen har efter år av uppföljningar och öppna jämförelser gott om siffror som visar att vården är ojämlik. Medvetenheten har ökat inom vården de senaste åren, men ökad jämlikhet är en av de största utmaningarna för hälso- och sjukvården inför framtiden. Både landstingen och vårdens personal måste göra mer.
Senast i raden av rapporter är vårens lägesrapport av hälso- och sjukvården som visar att dödligheten i sjukdomar som kan behandlas och förebyggas är betydligt högre bland lågutbildade än högutbildade.
Män, utlandsfödda och lågutbildade dör oftare i sjukdomar som går att förebygga eller behandla, såsom diabetes och hjärtsvikt. Detta är oerhört allvarligt och inte förenligt med hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf.
Redan 1997 tog riksdagen beslut om vilka prioriteringsprinciper som ska gälla för att nå målet om en vård på lika villkor för hela befolkningen. Personer med de största behoven ska ges företräde i vården, och lika fall ska behandlas lika. Genom Socialstyrelsens utvärderingar av vården ser vi att hälso- och sjukvården uppvisar brister sett ur båda dessa perspektiv.
Lågutbildade, arbetslösa och långtidssjukskrivna har generellt sett sämre hälsa än högutbildade och personer med arbete. Personer ur de förstnämnda grupperna har alltså ett större vårdbehov. Trots det avstår lågutbildade, arbetslösa och långtidssjukskrivna i större utsträckning från att söka vård. Enligt olika studier under 2000-talet är misstro till sjukvårdssystemet, rädsla och att de inte kände till någon bra läkare vanliga orsaker. Här har vården en stor utmaning i att öka tillgängligheten och förbättra bemötandet.
Vad gäller att lika fall ska behandlas lika är skillnaderna mellan olika grupper slående. Ojämlikheterna finns mellan grupper med olika utbildning, kön och ålder. Vilken vård du får beror också på var i landet du bor.
Exempelvis får män i betydligt större utsträckning tillgång till högteknologiska och dyra hjärtbehandlingar. Och riskfyllda läkemedelskombinationer bland äldre är vanligare bland kvinnor än män.
Bland de kommuner där mest bredspektrumantibiotika skrivs ut till små barn finns sex storstadskommuner med högt utbildad befolkning och höga medelinkomster. Det är inte troligt att barnen i dessa kommuner är sjukare eller har mer svårbehandlade infektioner än i riket som helhet. Troligare är att siffran hänger samman med efterfrågan från föräldrar och läkarens benägenhet att gå denna till mötes och bortse från mer strikta behovskriterier.
Genom att tillämpa konceptet god vård – att vården ska vara patientfokuserad, jämlik, effektiv, ges i rimlig tid och vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig – ökar vårdens möjligheter att erbjuda vård av hög kvalitet och på lika villkor.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer har landstingen stöd för att införa effektiva evidensbaserade metoder som används lika för alla patienter med samma diagnos. Riktlinjerna är också ett stöd för den enskilde läkaren att göra jämlika bedömningar av sina patienter. En ökad följsamhet till riktlinjerna är ett viktigt bidrag till att minska ojämlikheterna i vården.
Ta strokevården som ett exempel. Chansen att få blodförtunnande behandling efter en stroke – som är en högt prioriterad åtgärd i Socialstyrelsens nationella riktlinjer – beror på var i landet du bor. Det finns sjukhus där 85 procent av patienterna får blodförtunnande behandling 12–18 månader efter stroke eller hjärtflimmer. Men det finns också andra sjukhus där bara 36 procent av patienterna erbjuds motsvarande behandling.
I Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelser får sjukvården svart på vitt vilka områden som behöver förbättras. Jämförelserna visar ner på sjukhusnivå vilka som gör bra ifrån sig och vilka som kan lära sig av andra. Socialstyrelsen kommer bland annat att följa upp varje ny nationell riktlinje för att på så sätt bidra till att kartlägga förbättringsområden inom sjukvården. Socialstyrelsen har precis startat ett projekt som ska utvärdera strokevården där både landstingens och kommunernas insatser för strokedrabbade att granskas.
Ojämlikheterna kan också motverkas genom en ökad medvetenhet hos personalen i vården. Läkare, sjuksköterskor och andra måste hela tiden ha jämlikhetsperspektivet i åtanke i sin kliniska vardag. En jämlik vård och behandling kräver ett jämlikt bemötande.
Därför kommer Socialstyrelsen att fortsätta visa på skillnaderna genom ständigt nya öppna jämförelser, lägesrapporter och annat som synliggör ojämlikheterna. Det som syns blir gjort!
LARS-ERIK HOLM
generaldirektör Socialstyrelsen
