Det är tufft för yngre och nyexaminerade att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det kan bli ännu svårare med en lagstadgad rätt till heltid, som Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin vill införa.
En heltidslag leder till färre jobböppningar för dem som är nya på arbetsmarknaden och till färre extrajobb för studenter som vill jobba vid sidan av studierna. Deltidsjobb är för många den nödvändiga slussen in på arbetsmarknaden.
Genom att jobba deltid kan studenter och unga skaffa sig de erfarenheter som krävs för att kunna konkurrera om jobb med mer stabila anställningsformer och högre lön.
En lagstadgad rätt till heltid gör att företagen undviker att deltidsanställa, då varje deltid blir rätt till heltid, utan hänsyn till företagets behov eller ekonomi. Företagets flexibilitet skulle minska, till skada både för kunderna och för dem som – just det – vill arbeta deltid.
Idag läser cirka 320000 studenter på landets universitet och högskolor. Ungefär 200000 av dessa arbetar extra. Extraarbete är ofta det som gör att pengarna räcker hela vägen till nästa utbetalning från CSN. Arbetet ger även ofta kontakter som kan leda till första jobbet efter examen eller till de sommarjobb som behövs för att ekonomiskt klara sig över sommaren utan studiemedel.
En ny rapport, framtagen i samarbete mellan Saco Studentråd och Svenskt Näringsliv, visar varför studenter arbetar extra. Det är framför allt av två skäl: dels för att ha råd att studera och dels för att få arbetslivserfarenhet. Studien visar också att extrajobbet är särskilt viktigt för studenter från studieovana miljöer, där studenternas föräldrar inte själva har läst vidare efter grundskolan. Främsta skälet till detta är att de är mer ekonomiskt beroende av sina extraarbeten än andra studenter.
Studenter från studieovana hem har också i högre utsträckning extraarbeten som är relevanta i förhållande till deras studier, enligt studien. En rimlig tolkning är att just denna grupp får mest nytta av sina extraarbeten som länk mellan studier och arbetsmarknad.
Med en lagstiftning om rätt till heltid skulle man minska möjligheten för studenter och andra att över huvud taget få sitt första jobb. Debatten om rätt till heltid kan inte tolkas som annat än ett försök att skydda arbetsmarknadens insiders. Men det politiska priset för detta torde vara högt, i synnerhet när så många människor är utan arbete.
KARIN EKENGER
Svenskt Näringsliv
STINA HAMBERG
ordförande,
Saco Studentråd
