Vi delar de slutsatser fyra moderata riksdagsledamöter framför i artikeln ”Kvinnor behövs som företagare” (SvD Brännpunkt 3/2), att kvinnor är en underutnyttjad resurs i det svenska näringslivet och att fler kvinnor som startar och driver företag kan stärka Sveriges ekonomiska utveckling. Tyvärr fokuserar de i övrigt enbart på andelen kvinnor i den lilla maktelit som sitter i styrelser i stora börsbolag, statliga företag och myndigheter.
Deras snäva perspektiv behöver kompletteras med att inkludera hela näringslivet, med hundratusentals små och medelstora företag, noterade och onoterade.
Eftersom den stora majoriteten av dessa företag är ägarledda, där (huvud)ägaren också är företagsledare, handlar jämställdheten kring makt och inflytande i dessa företag primärt inte om styrelsefrågor utan till stor del om makten över ägandet.
Andelen kvinnor som kontrollerar ägandet i de privatägda företagen ligger på en mycket låg nivå. Till exempel visar en kartläggning (Nutek B2004:6) av ägarstrukturen i det privata näringslivet i företagstäta Jönköpings län att endast 4,7 procent av majoritetsägarna i de 2000 företag som då undersöktes var kvinnor.
Situationen torde vara något bättre i storstadsregionerna, men den är ändå skrämmande dålig ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett politiskt upprop, som de moderata riksdagsledamöternas, att kvinnor behövs som företagare bör handla om att det till stor del är en fråga om ägarmakt, snarare än en fråga om styrelsemakt och definitivt inte bara en fråga om kvinnors styrelserepresentation i de största företagen och myndigheterna.
Samtidigt håller vi med om att det ser dystert ut med jämställdheten i den svenska makteliten. Artikelförfattarna efterlyser ändrad styrelsesammansättning för att slippa ta till det ultimata verktyget: kvotering.
Vi anser att detta är att angripa symptom istället för att gå på djupet i frågan och försöka förstå de strukturella hinder som kvinnor möter i näringslivet. Istället för att enbart se på utfallet av vårt agerande i samhället (till exempel antal kvinnor representerade i styrelser) anser vi att det är viktigt med en pågående diskussion om de underliggande föreställningar som påverkar hur vi, medvetet eller omedvetet, väljer att agera.
I förlängningen är det ju så att våra handlingar stärker existerande föreställningar, alternativt utmanar dessa, vilket är en start till förändring.
Vi har i studier av familjeföretag funnit att företagsledare (män) ofta har en mycket konservativ syn på kvinnors möjligheter som företagsägare och ledare. Detta hämmar kvinnors möjligheter att ta över familjeföretag.
Vid ett generationsskifte är det vanligen underförstått att det är sonen som ska bli den framtida ledaren/ägaren av verksamheten, medan dottern ska kompenseras ekonomiskt för frånträdet ur verksamheten. En inte ovanlig illustration från ett pågående ägarskifte ges av familjeföretagaren som resonerar kring överlåtandet av sitt företag:
”Jag har kommit överens med min son om att han ska ta över ägande och ledning av vårt familjeföretag. Nu måste jag prata med min dotter. Frågan är närmast hur vi juridiskt och finansiellt på enklaste sätt kan få henne ut ur detta.”
För närvarande pågår en mycket omfattande omstrukturering av ägandet i de privata små och medelstora företagen.
Alla tusentals pågående och kommande ägarskiften utgör en möjlighet för fler kvinnor att bli företagare, särskilt i de många familjeägda företagen där nästa generations barn tar över ägande och ledning i företagen, men också genom att kvinnor blir företagare genom att köpa företag vid ägarskiften.
Här tror vi att en aktiv diskussion om underliggande strukturer och representationer av kvinnor, till exempel som förebilder, kan påverka den fortfarande mycket vanliga föreställningen om företagaren som en man och i förlängningen öka andelen kvinnor som blir företagare genom ägarskiften.
Inom ramen för den av Maud Olofsson initierade forskningen om kvinnors företagande genomför vi, som en av tio forskargrupper inom programmets ram (se vidare Vinnova Information VI 2008:19), en analys av denna och andra föreställningar och strukturella hinder som motverkar kvinnors möjligheter att bli företagare i de privatägda företagen i Sverige.
Samtidigt efterlyser vi en bredare, djupare och mer nyanserad medial diskussion i frågan om hur man kan skapa lika möjligheter för kvinnor och män att bli företagare i samband med och genom ägarförändringar i svenska företag.
CECILIA BJURSELL
ekonomie doktor
LEIF MELIN
professor
Center for Family Enterprise and Ownership, Internationella handelshögskolan i Jönköping
