Utrikesministern har vid upprepade tillfällen krävt en omedelbar frigivning.

Karin Enström

Kritiken mot Carl Bildt att inte stå upp för yttrandefriheten är inte möjlig att förstå. Få svenska politiker har avsatt en så stor del av sin politiska gärning för att bekämpa förtryck och diktatur. Carl Bildts kamp för demokrati och yttrandefrihet i Öst- och Centraleuropa är välkänt. Likaså hans medlingsinsatser under konflikten på Balkan på 1990-talet som ledde fram till Daytonavtalet.

Sveriges uttalade prioritering av demokrati- och yttrandefrihetsfrågor i dagens utrikespolitik är också till stor del ett resultat av Bildts engagemang i frågan.

Frågan om regeringens engagemang för yttrande- och pressfrihet har hamnat i blickfånget med anledning av de två svenska journalister som sitter fängslade i Etiopien. Jesper Bengtsson försöker på Brännpunkt ge bilden av att regeringens engagemang är för svagt. Detta är helt felaktigt.

Carl Bildt har, liksom UD och ambassaden i Addis Abeba arbetat intensivt för att stödja Johan Persson och Martin Schibbye sedan den dagen då de greps i juli. Press- och yttrandefrihet är ett fundament för våra svenska värderingar och utrikesministern har vid upprepade tillfällen krävt en omedelbar frigivning med hänvisning till detta och den grundläggande rätten för journalister att utföra sitt arbete. Ambassaden i Addis Abeba har träffat flera företrädare för myndigheter i landet för att lyfta frågan om journalisterna och för att just betona det journalistiska uppdraget. Att utrikesministern gett uppdrag åt Carl-Henrik Ehrenkrona, UD:s före detta rättschef, och nuvarande ambassadör vid Europarådet, att på plats följa rättegången tydliggör också hur prioriterat detta är.

Den svenska regeringen uppmanade Etiopien att ge visum till svenska journalister för bevakning av rättegången som inleddes den 18 oktober, vilket också skedde. Att den internationella diplomatiska närvaron var så stor var också ett resultat av uppmaningar från svensk sida att närvara vid rättegångsförhandlingarna.

Persson och Schibbye har träffat ambassadpersonal i princip varje vecka sedan de frihetsberövades. Inte minst har ambassaden sett till så att mat och andra förnödenheter har tilldelats de båda i fängelset.

Det viktigaste just nu är att Sverige använder sina resurser på bästa sätt för att bistå de båda svenskarna och ge dem en chans till en rättvis prövning. För mig finns ingen tvekan om att det regeringen gör för journalisterna är den linje som har störst möjlighet att uppnå ett positivt resultat.

Rent konkret har Sverige på flera olika områden satsat på åtgärder för att främja yttrande- och pressfriheten i världen. Vi är en av de nationer som går i täten för frågan. I Rådet för mänskliga rättigheter i Genève leder Sverige arbetet för ett fritt internet tillsammans med en allians med över 50 nationer. Tillsammans med likasinnade stater har Sverige också lyckats med att få upp nätfrihetsfrågorna allra högst på agendan.

Utöver arbetet för ett fritt internet driver Sverige yttrandefrihetsfrågorna genom opinionsbildning i FN och andra viktiga internationella fora. Genom Sida stödjer Sverige utbildning av journalister och oppositionella politiker från auktoritära stater. När Sverige samarbetar med stater i utvecklingsbiståndet ställer vi tydliga krav på öppenhet och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Det engagemanget för yttrandefriheten är också en ledstjärna för oss när det gäller situationen för de båda svenska journalisterna i Etiopien. Den kritik som riktats mot regeringens agerande i fallet har ofta varit ensidig, substanslös och präglad av att viljan att förflytta ansvaret från de ansvariga till dem som försöker hjälpa de utsatta. Regeringens ingång är tydlig. De åtgärder som regeringen vidtar görs med fokus på att få de svenska journalisterna fria, inget annat.

Till syvende och sist handlar det om Sveriges trovärdighet i utrikespolitiken, att vi både i ord och också i handling står upp för det fria ordet, även när det blåser snålt. Alliansregeringen har de senaste åren prioriterat just stödet för demokrati och öppenhet. Den linjen gäller också i fallet med de fängslade journalisterna i Etiopien.

KARIN ENSTRÖM (M)

ordförande utrikesutskottet