Min artikel på SvD Brännpunkt den 18 januari handlade om yttrandefrihet. Det enda jag blåser till strid om är att Åke Green inte ska dömas till fängelse. Ska man kritisera hans predikan får man göra det i en öppen debatt, inte genom att bura in honom.
Jag är glad över att Pressombudsmannen, Bertil Torekull och åtskilliga ledarskribenter har uttryckt samma uppfattning. Så vitt jag vet är det första gången i den demokratiska västvärlden som en pastor döms till fängelse för att ha förkunnat moraliska värderingar.

I den kristna pressen har jag fört fram tydlig kritik mot det ensidiga sätt som Åke Green tar upp ämnet homosexualitet. Greens formuleringar om sexuella abnormiteter som cancersvulst är omdömeslöst.
Jag delar Gardells uppfattning om att kristendomen i huvudsak handlar om nåd, kärlek och förlåtelse.
Min upplevelse av kristna kyrkor är att det finns ett mycket stort engagemang för bistånd, att stötta människor i kris och osjälviskt hjälpa människor. Nästan hälften av de svenska
insamlingsorganisationer som direkt engagerade sig för flodvågens offer, har en kristen förankring.

Att likna kristna pastorer och kyrkor som kärlekslösa homofober är en helt förvriden bild.

Att Gud älskar alla människor är kyrkans budskap. Tyvärr har det inte alltid varit tillräckligt kristallklart.
Däremot har den kristna kyrkan värnat om att sexualiteten är en gåva från Gud, som ska utövas inom ett troget och äktenskapligt förhållande. Det är en självklarhet inom Katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, pingströrelsen och många andra sammanhang.

Man kan framföra etiska ideal utan att hata människor som lever på ett annat sätt.

Den kristna kyrkan och aktiva kristna har inte varit så kluvna inför sexualetiken som Gardell påstår. Det måste vara tillåtet att framföra konservativa kristna åsikter när det gäller äktenskap, samlevnad och sexualitet utan att hamna i fängelse.
Jesus var riktigt sträng i sexualetiska frågor. ”Den som med begärelse ser på sin nästas hustru” har begått äktenskapsbrott sade han i
bergspredikan. I en hemmagjord Gardellversion av Bibeln borde det rimligtvis gälla även din nästas man.

Som kristna får vi tåla ganska grova påhopp och vulgär kritik ibland. Men det hör till yttrandefrihetens villkor.
När man på Pridefestivalen går med plakat där det står ”Hacka Affe till oblat” får vi leva med det, eller när man kastar pil på en bild av påven som exempel på en homofob.
Vi kristna kräver inte fängelse för dessa grovheter. Då måste vårt samhälle även tillåta att Åke Green får hålla sin predikan utan att hamna inom lås och bom.
Mitt huvudbudskap är att nuvarande hetslagstiftning är omöjlig att tillämpa på ett rättvist och konsekvent sätt. En muslimsk hemsida skrev att homosexualitet ska straffas med döden. Det väcktes inget åtal mot de ansvariga. Men en pingstpastor kan man åtala. Det verkar som om det är skottpengar på pingstpastorer efter Knutby.

Slutligen har jag svårt att till fullo acceptera Gardell som kärlekens apostel. Att inför 2,5 miljoner tv-tittare trakassera en person
sexuellt, som i fallet Stefan Holm, är plumpt och kränkande. Lite mer av Kristi värderingar kan vara ett utmärkt botemedel mot obscen gubbsjuka.