Att styras av anvisningar, fylla i formulär, skriva rapporter och bli inspekterad stjäl tid.

Helena Jonsson

För Sveriges bönder är det viktigt med en bra lagstiftning. Utmaningen är att hitta regler och kontroller som både bidrar till hög livsmedelssäkerhet, bra miljö, god djuromsorg och som samtidigt inte är orimligt betungande.

I en ny undersökning svarar dock över 90 procent av de tillfrågade lantbrukarna att tidsåtgången och den känslomässiga påfrestningen av dagens regel- och kontrollsystem är besvärande. För oss som under lång tid har arbetat med att minska regelkrånglet på landsbygden är detta alarmerande siffror som riskerar att hota företagandets tillväxt.

Det unika med denna undersökning är att den mäter känslomässig upplevelse av regelkrångel. Tidigare undersökningar har mätt tidsåtgången för att administrera reglerna. Denna nya metod erbjuder politiker, myndigheter och kommuner tydligt underlag för att fokusera på de regler som upplevs som mest påfrestande och därmed snabbare uppnå positiva resultat.

Statens egen mätning av regelbördan visar att Landsbygdsdepartementet och dess myndigheter har minskat sitt regelkrångel med 37 procent 2006–2009. Det är ett mycket bra resultat. Enbart i jordbrukslagstiftningen minskade krånglet med 10,2 procent.

Ändå upplever inte lantbrukarna att regelkrånglet minskar, utan känner sig fortfarande tyngda av regler. Två av tre bönder anser att det är svårt att veta vad som gäller och sex av tio tycker att reglerna är mycket krångliga. Dessutom oroar sig fyra av tio för om de gör rätt eller fel. Regelbördan får direkta konsekvenser för tillväxten, då fyra av tio anger att de skulle utveckla verksamheten om reglerna inte var så krångliga.

Det är anmärkningsvärt att en så pass stor procentuell minskning av regelbördan inte gjort någon större skillnad på gårdsnivå. Detta beror på en rad olika faktorer. Dagens system präglas av en hög grad av upplevd rättsosäkerhet. Regler ändras och myndigheternas tolkningar av regelverken upplevs godtyckliga. Dessutom menar man att sanktionerna vid exempelvis mindre fel kan bli orimligt stora och att det saknas sunt förnuft vid kontrollerna.

Djurlagstiftningen och reglerna om miljökrav – med risk för godtyckliga bedömningar, nedslag på bagateller och därtill ekonomiska sanktioner – är utan jämförelse de känslomässigt mest påfrestande momenten för bönderna, visar studien. Att lindra dessa skulle alltså vara en stor förbättring för de berörda lantbrukarna.

LRF:s studier av vad som skapar mening i företagandet visar att regler, kontroll och tvång bidrar till en allt tydligare motvilja för en växande grupp. För närvarande handlar det om cirka 25 procent av företagarna och gruppen ökar. Att styras av anvisningar, fylla i formulär, skriva rapporter och bli inspekterad stjäl tid för småföretag och gör att företagandet inte känns meningsfullt för en växande grupp.

Bilden som framträder är den av ett samhälle där företagande och tillväxt hämmas av en rigid regeltillämpning och där böndernas acceptans för myndigheternas krav är på upphällningen.

De gröna näringarna genererar närmare tio procent av Sveriges BNP och spelar en viktig roll i avgörande framtidsfrågor som ekologisk balans, hållbar utveckling, klimatförändring, energiproduktion och hög livsmedelskvalitet. Utvecklingen av ett regelverk som uppfattas som rimligt och konsekvent är därför en ödesfråga också för Sveriges utveckling.

Regeringens arbete mot regelkrångel måste breddas och mycket kan förbättras genom en mer positiv attityd från myndighetshåll och kortare handläggningstider. Avgörande för att lyckas är dock att fokusera på de regler som företagarna känslomässigt upplever som mest påfrestande.

HELENA JONSSON

förbundsordförande LRF