För ett år sedan fattade riksdagen med minsta möjliga marginal beslutet att tillåta nya kärnreaktorer i Sverige. Bakom beslutet låg Folkpartiet med Jan Björklund i spetsen, men initiativtagare var egentligen en löst sammansatt lobbyorganisation som heter Industrikraft. Den bestod av flera stora svenska industriföretag och energibolag, bland andra Vattenfall, som hade bildats enkom i syfte att driva igenom ett politiskt beslut om att tillåta nya reaktorer.

Men nästan exakt ett år efter riksdagsbeslutet, den 28 juni, meddelade Vattenfall att man inte kommer att förlänga samarbetsavtalet med Industrikraft om att bygga ny kärnkraft. Motiveringen är att man inte funnit de rätta kommersiella villkoren. Det är helt enkelt en företagsmässigt dålig idé att bygga ny kärnkraft.

Troligen har försöket i Finland avskräckt. Den kärnkraftsreaktor som byggs, Olkiluoto 3, har fördubblats i pris från vad man beräknat vid byggstart och bygget har blivit kraftigt försenat. En annan faktor är naturligtvis reaktorolyckan i Fukushima som aktualiserar riskerna med kärnkraft och en gryende insikt att det inte är någon bra idé att ersätta ett miljöproblem med ett annat.

Att svenska kraftbolag finner det svårt att räkna på lönsamhet med att bygga ny kärnkraft beror på två saker: dels att el från nya kärnreaktorer kommer att bli dyrare än el från nya vindkraftverk, bioenergi och en smartare elanvändning, och dels att Sverige går mot ett stort elöverskott. Det kommer inte att finnas efterfrågan på ny kärnkraftsel.

Enligt Energimyndighetens långtidsprognos bedöms Sverige ha ett elöverskott på 23 TWh till 2020. Detta motsvarar ungefär hälften av vad kärnkraften levererade förra året. Utifrån detta är det förståeligt att den ekonomiska kalkylen för att göra en ny storsatsning på kärnkraft blir mycket osäker, för att uttrycka saken försiktigt. Man kan alltså slå fast med ganska stor säkerhet att Sverige inte kommer att behöva några nya reaktorer och – som en konsekvens av detta – att de stora energiföretagen inte är intresserade av att satsa tiotals miljarder på projekt som är osäkra på alla sätt.

Jan Björklund (FP) skriver på Brännpunkt den 3 juli och beklagar sig över att det bara är de stora energiföretagen som får bygga nya reaktorer i Sverige. Han vill att nya aktörer ska släppas in för att få bygga kärnkraft. Det är troligtvis inte en slump att detta utspel kommer mindre än en vecka efter att Vattenfall deklarerat att man ger upp planerna på att satsa på ny kärnkraft.

När branschen själv signalerar att det saknas rationella och ekonomiska skäl att bygga ny kärnkraft griper Folkpartiet desperat efter nya öppningar för att få den kärnkraftsutbyggnad som snarast verkar känslomässigt och ideologisk styrd.

Vilka aktörer som Björklund vill ska få tillstånd att bygga nya reaktorer är oklart, men det handlar inte om något av de större energiföretagen eftersom de redan har en sådan möjlighet. Och hur ska elen användas, vem ska köpa den? Alla i energibranschen känner till att Sverige spås gå mot ett elöverskott.

Den enda rimliga slutsatsen är att den el som produceras i de nya reaktorerna troligen inte kommer till användning i Sverige. I stället kommer den att exporteras till länder som inte själva vill ha kärnreaktorer, till exempel Danmark, Norge och Tyskland. Björklunds vision är att Sverige ska bli en kärnkraftspark. Miljöpartiet kan inte acceptera att Sverige blir en kärnkraftspark där svenskarna får ta riskerna med kärnkraften medan stora företag tjänar pengar och elen säljs utomlands.

I regeringens energipolitik märks ingen revidering utifrån den stora omställning som sker runt om i världen och som förstärkts av olyckan i Fukushima och Tysklands avvecklingsbeslut. Det vore rimligt att regeringen förklarar på vilket sätt det som händer i omvärlden inte påverkar Sverige.

Sedan flera år är det vindkraft och solenergi som är de energislag som byggs ut snabbast. Tyskland har som Europas största industrination beslutat att all kärnkraft ska vara avvecklad inom tio är därför att landet bedöms stå starkare i framtiden utan kärnkraft. I Japan har man övergivit de tidigare planerna på att bygga ut kärnkraften och satsar i stället massivt på effektivisering och förnybar energi. Därmed har två av världens fyra största ekonomier beslutat att överge kärnkraften och i stället bygga sin välfärd kring förnybara energislag.

Det är hög tid att den svenska regeringen förklarar på vilket sätt vår industri skulle gynnas av ny kärnkraft när resten av världen ratar den.

LISE NORDIN (MP)

energipolitisk talesperson