Den svenska regeringen har visat stort intresse för öppenhet och frihet på Internet. Utrikesminister Carl Bildts arbete med och stöd för internetfrihet har inneburit mycket för frågan internationellt, och regeringens fortsatta engagemang är viktigt för att frågan inte ska tappas bort. Det finns mycket som behöver göras, men en av de viktigaste uppgifterna är att visa vägen.

Sverige har redan en yttrandefrihets- och offentlighetstradition som tillhör de mest omfattande i världen, och vi bör gå främst i frågan om hur de nya friheter tekniken ger oss kan utvecklas med våra traditioner på ett sätt som kommer att vara attraktivt även för andra.

Offentlighetsprincipens grund är att makten inte ska lägga hinder i vägen för den som vill granska den. Informationsteknologin är både ett stöd och ett hinder för sådan granskning. Den erbjuder utmärkta möjligheter för den som har överblick att samsortera, koordinera och förädla stora mängder data men den gör också det möjligt att producera så stora mängder information att denna överblick är svår eller omöjlig att nå för en utomstående.

Redan i dag är själva mängden information i sig ett hinder för den som vill förstå hur den används och vilka risker det finns för att friheten att använda internet begränsas. Som enskild medborgare är det svårt att få överblick över stora och eventuellt spridda informationsmängder och ännu svårare är det om de kan samlas och behandlas med metoder som enskilda medborgare inte har tillgång till. Det är något av en paradox att vi i ett informationssamhälle ska ha svårt att få tillgång till den information vi behöver, men det beror sannolikt på att detta är ett nytt område där staten ännu inte hunnit etablera transparenta principer. Att förändringarna går fort bidrar till detta.

Detta problem har en enkel lösning. Staten bör formulera en särskild strategi för att tydligt mäta, redovisa och tillgängliggöra data om hur offentliga maktmedel används för att övervaka, styra och begränsa medborgarnas frihet att använda internet.

Sverige skulle som första land kunna producera en insynsrapport som ger medborgarna information om hur staten behandlar friheten på nätet i Sverige. Hur ofta avlyssnar den svenska polisen e-post och tar ned webbsidor? Hur ofta blockeras innehåll på nätet och av vilka skäl? Vilka regelverk styr kontrollen av Internet i Sverige? Hur ser trenderna ut?

Det är dags för regeringen att göra det möjligt för medborgare att följa hur friheten på Internet begränsas genom att ge enkel tillgång till öppna datamängder för verifikation! Detta skulle vara en utveckling av den svenska offentlighetskulturen och det skulle visa vägen för andra nationer.

Sverige har redan engagerat sig i ett internationellt initiativ, Open Government Partnership, och där drivit frågan om insyn i biståndet. Vi föreslår att Sverige nu startar ett projekt för att främja insyn i hur staten styr tillgång till internet och verkar för att sprida detta till andra länder.

Vi föreslår också att Sverige ansluter sig till vad vi har valt att kalla Stockholmsprinciperna för insyn i nätkontroll, ett enkelt regelverk för redovisningen av information om frihet på nätet. Genom att göra det skulle den svenska regeringen leda vägen för nätfrihet i världen, och dessutom ta stark ställning för medborgares rätt att veta hur deras tillgång till nätet styrs.

Vi har satt upp en webbplats, insynsrapporten.se, med ett förslag till hur regeringen skulle kunna börja redan nu, och vi samlar in signaturer och hoppas på stöd för vårt förslag. Vi ser det sedan som en självklarhet att regeringen borde driva denna linje i EU, Open Government Partnership och FN.

Vi kan bara försvara vår frihet om vi har insyn i hur den förvaltas.

NICKLAS LUNDBLAD

fil dr i informatik & Director of Public Policy, Google

JOAKIM JARDENBERG

grundare och vd, utvecklingsbolaget Mindpark

NINA WORMBS

docent i teknik- och vetenskapshistoria, KTH

JUSSI KARLGREN

docent i språkteknologi, textanalysbolaget Gavagai

MARKUS BYLUND

forskare i data- och system- vetenskap, SICS

PETER KRANTZ

initiativtagare till opengov.se