Svenskt Näringslivs saga om den lilla gumman som bestämde sig för att sluta handla har skapat reaktioner. Kanske beror det på att vi i juletider lite till mans upplever en ambivalens inför den mängd av mat och varor som konsumeras kring jul- och nyårshelgen.
Vad betyder konsumtionen – och vad får den för konsekvenser – för oss själva och för andra?
En del reagerar med ryggmärgen inför begreppet ”konsumtion” och gör det synonymt med ”slöseri” eller ”köp av onödiga prylar”. Men konsumtion är ju något vi alla sysslar med och som konsumenter är vi i själva verket den viktigaste drivkraften i utvecklingen.
När mobiltelefonen kom i början av 1980-talet kostade den 30000 kronor. Det var bara några få rika som då hade råd att köpa dem. Mobiltelefonen förlöjligades och sågs som onödig i ett land där alla redan hade vanliga telefoner.
Tack vare de tidiga konsumenterna har tekniken utvecklats. Sverige har utvecklat en miljardindustri och världen har fått tillgång till billiga mobiltelefoner.
I Afrika finns det nu 198 miljoner mobiltelefonanvändare. Kommunikationsmöjligheter har getts till dem som aldrig nåddes av den gamla tidens koppartrådar.
Klimatfrågan oroar många just nu. Det finns en del som i likhet med skribenterna Tomas Brytting, Erik Blennberger, Gunhild Wallin, Ann-Sofie Westelius och Susanne Wigorts Yngvesson (SvD Brännpunkt 13/12) svepande appellerar till den oron och undviker att bli särdeles specifika i åtgärderna. Det lämnar snarast omgivningen med än större oro och maktlöshet.
Vi är övertygade om att vi kan möta de utmaningar som finns på miljöområdet. Electrolux bästa kylskåp drar 75 procent mindre energi än ett kylskåp från 1990.
Svenska Naturskyddsföreningen har räknat ut att om vi skulle byta ut våra gamla kylskåp och frysar så skulle vi kunna spara in 2 TWh. Det motsvarar mer än en hel procent av hela Sveriges elenergiförbrukning.
Det här visar vilken återvändsgränd det är att dra all konsumtion över en kam. Konsumtion kan på många sätt vara bra för miljön och utvecklingen främjas bäst av konsumenter som ställer krav.
Att gå in för icke-konsumtion är dock ett sidospår som snarare skulle leda till en långsammare takt i den utveckling som behövs för att rädda miljön.
Dessutom skulle det vara förödande för de människor som lever i fattigdom och hjälplöshet om vi tog avstånd från den handel som utgör möjligheten till varaktig förändring av livsvillkoren för dem.
Att se ner på materiella företeelser är enkelt i en tillvaro där allting redan finns. Vi tycker att ambitionsnivån bör ligga högre än så.
Tove Lifvendahl
kommunikationschef för Svenskt Näringsliv
