Naturvårdsverket föreslår i en ny rapport köttfria dagar i offentlig verksamhet för klimatets skull. Vi vill att Sveriges kommuner stödjer sådana förslag och att rörelsen för köttfria dagar blir en nationell företeelse. Konsumentupplysning räcker inte, det kommer att krävas politiska beslut för att minska konsumtionens klimatpåverkan. För att detta ska bli framgångsrikt krävs även informationsinsatser för att förstå hur minskad köttkonsumtion skapar ett hållbart samhälle och hur alla medborgare aktivt kan bidra till detta.

En av nyckelfrågorna inför framtiden är en hållbar matproduktion i en värld som påverkas av klimatförändringarna. På många platser i världen förändras förutsättningarna att producera mat radikalt genom översvämningar, torka och stigande havsnivåer. Översvämningarna i Thailand förstörde en åttondel av Thailands risfält. Eftersom Thailand är världens största risexportör och ris är en stapelvara för världens fattiga finns det nu en risk att fler människor kommer att svälta. Redan i dag är en miljard människor hungriga enligt FN.

I juni 2010 rapporterade UNEP, FN:s expertpanel för hållbar utveckling att världen omgående och drastiskt måste minska konsumtionen av kött- och mejeriprodukter för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.

Men UNEP var inte först med att varna för riskerna med den omfattande djurhållningen och vår överkonsumtion av animalier. Redan 2006 konstaterade FAO, FN:s livsmedelsorgan, i rapporten Livestock’s Long Shadow att det krävs politiska beslut på såväl lokal, nationell och internationell nivå för att komma tillrätta med de omfattande problemen orsakade av djurhållningen. Djurhållningen upptar idag 70 procent av världens jordbruksmark och är den i särklass viktigaste orsaken till regnskogsskövling i Amazonas. Förutom att en stor del av den svenska spannmålsskörden används som foder, importerar Sverige varje år stora mängder foder från skövlad mark i Sydöstasien och Sydamerika.

Ledande politiker och näringslivsrepresentanter menar att omställningen till ett hållbart svenskt jordbruk bör ske genom att konsumenter informeras om vilka produkter som innebär bra miljöval. Men en ny rapport från Naturvårdsverket underkänner den strategin. I rapporten Köttkonsumtionens klimatpåverkan – drivkrafter och styrmedel framgår det att forskare ifrågasätter hur stort ansvar som kan läggas på konsumenten när det gäller att ta miljöhänsyn i matvalen. I en rapport från Jordbruksverket 2009 poängteras dessutom konsumenters oförmåga att i tillräcklig utsträckning väga in gemensamma nyttigheter, som lägre klimatpåverkan, i sina köpbeslut.

Naturvårdsverket menar att forskningen visar att det finns ett gap mellan vad konsumenter har för avsikt att konsumera och vad de faktiskt köper i matbutiken. Många av våra beslut tas på annan grund än rent förnuftsmässiga. Valet styrs därmed i hög grad av hur utbudet ser ut och hur de olika valmöjligheterna exponeras. I avvaktan på en nationell politik kan kommunerna gå före.

Vår slutsats är att det krävs politiska beslut. Svenska kommuner kan gå före. Vi uppmanar därför Sveriges samtliga kommuner, regioner och landsting att införa köttfria dagar i exempelvis skolor och förskolor. Det är viktigt att detta kompletteras med informationsinsatser och utbildning av kostpersonal i hur man lagar vegetarisk mat.

JONAS PAULSSON (MP)

kommunpolitiker Täby och initiativtagare till Köttfri måndag

NIKLAS THIDEVALL (M)

kommunpolitiker Täby

DANIEL WEMMERGÅRD (C)

kommunpolitiker Täby

HÅKAN OLSSON (FP)

kommunpolitiker Kungälv

LENNART BONDESON (KD)

kommunalråd Örebro, politiskt ansvarig för Klimat och Miljöfrågor

ANNIKA ANDERSSON RIBBING (S)

Värmdö