Allt fler kritiska system i samhällets infrastruktur baseras på trådlös teknik. Trådlös teknik kännetecknas av att vara känslig för störningssignaler i luften om inte särskilda åtgärder vidtas i systemen. De militära erfarenheterna av störningsproblem hos trådlösa system har lett till att man sedan decennier prioriterar störtålighet i de system som är kritiska ur säkerhetssynpunkt. Denna prioritering sker trots ett hårt tryck från kommersiella aktörer som vill sälja in störningskänslig teknik även till militära kunder. Störtålighet kostar dock och i civila tillämpningar leder kommersiella hänsyn alltid till att störtåligheten prioriteras ned till förmån för höga datatakter och att kunna ha många användare i systemen. Denna prioritering gäller tyvärr även i system som är kritiska för säkerheten i samhällets infrastruktur.
Vi har idag två aktuella exempel på där trådlös teknik används i tillämpningar som är kritiska ur samhällssäkerhet men där störtåligheten medvetet prioriterats ned av kommersiella eller politiska intressen. Inom Europeiska unionen införs ett nytt system för styrning och drift av järnvägsnäten. Av säkerhetsskäl ligger dessa tjänster på ett särskilt GSM-nät vid namn GSM-R och där Trafikverket är operatör i Sverige. Nu har man i Sverige beviljat mobila operatörer att även få använda det publika GSM-nätet för att sända trafik med 3G-teknik (så kallad 3G LTE). Då det publika GSM-nätet ligger på frekvenser direkt intill GSM-R-nätet så kommer GSM-R att störas i vissa lägen. Trafikverket har därför varnat för att detta kan leda till sämre tillgänglighet i järnvägssystemet med risk för stopp och förseningar och i värsta fall olyckor.
Det andra exemplet gäller det svenska RAKEL-systemet som är under införande i våra blåljusmyndigheter. RAKEL-systemet är byggt på den Europeiska TETRA-standarden som många länder valt som grund för radiokommunikation för blåljusmyndigheter. Radiosystem baserade på den så kallade TETRA-standarden är utvecklade för att vara avlyssningssäkra. En vanlig missuppfattning är att detta även innebär att TETRA-system störningståliga. TETRA-baserade radiosystem är dock inte alls tåliga mot radiostörningssignaler vilket förstås kan orsaka allvarliga kommunikationsproblem vid insatser i svåra radiomiljöer, och när illegala störsändningar förekommer. Av detta skäl är TETRA-baserade radiosystem i praktiken inte mer störtåliga än det äldre radiosystem som polisen använde vid Göteborgskravallerna 2001 och som demonstranterna utan svårighet störde ut med störsändare. Att TETRA-standarden ändå av många valts för blåljusradio är av politiska skäl eftersom andra länder valt den och att man då hoppas kunna samverka radiomässigt över nationsgränser. Det är hög tid att reflektera över dessa och liknande exempel där kommersiella och politiska hänsyn ställs mot behoven av samhällssäkerhet. Detta så att åtgärder kan vidtas innan en allvarlig incident tvingar oss till djupare eftertanke kring denna ökade sårbarhet för kritisk samhällsinfrastruktur.
PETER STENUMGAARD
Professor, Radiocenter, Högskolan i Gävle
