Att nuvarande regering har för avsikt att följa studentinflytandets utveckling om de får förnyat förtroende ser SFS mycket positivt på, och kommer själva att vara en aktiv part i det bevakningsarbetet.
SFS vill också klargöra med anledning av att Krantz lyfter den ekonomiska aspekten, att det inte rör sig om ett statsanslag på 105 kronor per student och år. Det har anslagits 20 miljoner kronor år 2010 och 30 miljoner kronor år 2011 att fördela enligt den principen och som utifrån SFS beräkningar idag uppgår till 97 kronor per student och år och kan komma att minska.
Med anledning av det enligt SFS och kårerna låga statsanslaget så har därför flera av landets lärosäten gått in med resurser för att stötta studentkårerna. Men att högskoleministern svär sig fri från hur statens resurser används i detta läge är för SFS svårt att förstå. De resurser som lärosätena har gått in med för att stötta kårernas arbete skulle annars ha gått till utbildningen. I dagsläget står studentkårerna i ett beroendeförhållande till sina lärosäten och utbildningskvaliteten blir lidande, vilket den också skulle bli i än större omfattning utan stödet till kårerna. Det borde ligga i regeringens intresse att Sverige har en utbildning som håller en hög kvalitet och samtidigt har ett väl fungerande studentinflytande, inte att det ena ska utarma det andra.
Vidare menar Krantz att de rättigheter som finns i dagens lagar och förordningar utgår från studentkårerna och inte individen. SFS vill dock framhålla att den framåtsyftande verksamhet som studentkårerna bedriver är en verksamhet som bidrar till att inte framtida enskilda studenter ska råka illa ut i sin utbildning på grund av bristande regler och rättssäkerhet.
Ett väldigt bra exempel på studentkårernas arbete för studenternas rättigheter är, likt Folkpartiets nya förslag för att stärka studentinflytandet, så kallade rättighetskataloger. Det är ett bra förslag, det är därför sådana kataloger redan finns på majoriteten av våra lärosäten. De finns för att kårerna har varit drivande för att de ska finnas, i Göteborg så antogs den första lokala regelsamlingen av universitetsstyrelsen för över 10 år sedan. Vi välkomnar förslaget att ge dessa dokument högre status nu när studentinflytandet står inför en osäker framtid men att kalla gammal kårpolitik för nytänk är lite väl magstarkt.
Avslutningsvis vill SFS framhålla att vi ser fram emot fortsatt dialog och gemensam bevakning av studentinflytandets utveckling och att regeringen, oavsett kombination av partifärger efter valet, tar sitt ansvar om det börjar vackla.
BEATRICE HÖGÅ
Ordförande Sveriges förenade studentkårer
ELISABETH GEHRKE
Vice Ordförande Sveriges förenade studentkårer
