en fruktansvärda jordbävningen som drabbade Haiti kommer att sätta sina spår i‑många år framöver i detta sedan länge svårt prövade land. Den totala dödssiffran är ännu oklar, men överstiger redan 100000.

Jämfört med andra plötsliga och mycket svåra naturkatastrofer vi har upplevt de senaste åren är denna en synnerligen komplicerad utmaning för de humanitära insatserna.

Den drabbade ett utfattigt land. Jordbävningens epicentrum var mycket nära huvudstaden Port-au-Prince och många av de redan sköra samhällsstrukturerna utplånades. Detta ledde till att i stort sett alla vitala samhällstjänster slogs ut. FN och frivilligorganisationer på plats drabbades av förluster och skador. Skalvet ledde till närmast ogenomförbara logistiska utmaningar med att få in den hjälp som behövdes i landet, via en liten, skadad flygplats och hamn och avbrutna kommunikationer. Och allt detta i en instabil och sårbar miljö.

De senaste tre veckorna har vi sett en enorm mobilisering av humanitärt stöd. Länder och medborgare över hela världen har samlats för att snabbt lämna sina bidrag till akuta insatser. Haitiska hjälparbetare, som fortfarande lider av chock och ibland har förlorat sina närstående, har snabbt tagit sig tillbaka till arbetet för att hjälpa sina landsmän.

Räddningsarbetare från många länder, ibland mycket avlägsna, flögs snabbt in och lyckades till slut rädda 134 människor. Detta var givetvis många färre än de som räddades av haitierna själva, men den internationella insatsen bidrog med viktig expertis och utrustning när den behövdes som mest. FN:s team för katastrofbedömning och samordning fanns på plats inom en dag – och var komplett dag två – för att stödja FN:s samordningspersonal som redan var i landet när jordbävningen inträffade.

De senaste åren har vi lärt oss att dåligt samordnade humanitära insatser i bästa fall är ett slöseri med knappa resurser. I värsta fall innebär det att färre liv räddas. FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp, OCHA, bildades för att stärka den humanitära samordningen. Sverige har spelat en viktig roll i inrättandet av kontoret och är i dag dess största givare.

I Haiti återgick OCHA:s personal – fyra personer vid själva jordbävningen – till arbetet direkt efter katastrofen för att börja organisera denna enorma internationella insats, trots att vissa av dem hade förlorat familjemedlemmar. Förstärkningar flögs in från hela världen redan första dagen och nu uppgår OCHA:s personal till 60 personer. Samtidigt förstärkte andra FN-organ, Rödakorsrörelsen och andra organisationer sin närvaro på plats. Kontakter med amerikanska team upprättades snabbt, som på flygplatsen tagit över trafikledningen för att kunna organisera flyg med humanitär hjälp till landet. Man inrättade också samordningskontor för alla humanitära hjälporganisationer inom särskilt akuta områden: sökning och räddning, logistik, hälsa, vatten, sanitet, skydd och livsmedel. Logistik- och kommunikationsnätverk upprättades.

Den enorma ökningen av nya hjälpinsatser kräver naturligtvis nya, frivilliga resurser. Som brukligt när det gäller katastrofer samordnade OCHA en så kallad blixtappell för Haiti inom ett par dagar, med livräddande program för ett trettiotal humanitära hjälporganisationer. Denna blixtappell bygger på en första behovsbedömning som kommer att revideras under kommande veckor när man får en tydligare bild av läget.

Även om givarländerna idag är mycket snabba med att få fram pengar till nya katastrofer – Sverige tog sitt första finansieringsbeslut till Haiti några timmar efter jordbävningen – har FN också en global katastroffond som stor betydelse. Fonden innehåller omfattande medel för finansiering av humanitära insatser som givarländer har betalat in i förväg och som OCHA kan avdela omedelbart vid akuta behov. När det gäller Haiti betalade fonden ut 10 miljoner US-dollar dagen efter jordbävningen och ytterligare 15 miljoner US-dollar några dagar senare – ett viktigt stöd för att få de första hjälpinsatserna att fungera fullt ut. Sverige har spelat en viktig roll i inrättandet av fonden och är dess näst största givare. Än viktigare är att hundratalet andra länder också stöder fonden. Detta visar att humanitärt bistånd och engagemang verkligen är något globalt.

Den internationella responsen till jordbävningen i Haiti är enorm och en mängd bilaterala och multilaterala aktörer deltar. Det är en stor utmaning att se till att alla samarbetar på ett samordnat sätt, till stöd för den viktiga lokala förmågan på plats. När de humanitära insatserna trappas ned är det viktigt att se till att vi kan främja återhämtningen och återuppbyggnaden i Haiti på ett sätt som stärker denna lokala förmåga och haitiernas möjligheter att stå emot nya naturkatastrofer. Den oerhört komplexa humanitära insatsen i Haiti visar att det internationella humanitära systemet under FN:s ledning, som Sverige i så hög grad har bidragit till både ekonomiskt och politiskt, fungerar väl.

Medan den humanitära hjälpen nu fortsätter, är det viktigt att vi kan bidra med att säkerställa den mer långsiktiga återuppbyggnaden. Haiti behöver återfå en egen kapacitet att bättre motstå nya naturkatastrofer men också att kunna bygga ett samhälle på nytt.

GUNILLA CARLSSON

biståndsminister (M) JOHN HOLMES

FN:s katastrofsamordnare och chef för OCHA