Kärnkraftens utbyggnad har upphört i hela västvärlden. Elproduktionen från kärnkraft i hela världen minskar sedan år 2000. I USA har ingen ny reaktor beställts sedan 1974.
I SVT:s Agenda i söndags uppgav Lars Adaktusson att 30 nya reaktorer är under byggnad i världen. Det råkar vara i stort sett samma 30 reaktorer som varit under byggnad i tio, ibland tjugo år. Det framgår av världens bästa statistik över kärnkraften i världen, producerad av den franska atomenergimyndigheten CEA.
2003 års utgåva bygger i motsats till tidigare på IAEA:s statistik. I ett förord meddelas att jämförelser med tidigare år är inte möjlig. Kanske är det ett sätt att dölja den definitiva nedgång i världens kärnkraftproduktion som redan inletts.
Man kan till exempel inte längre finna tabeller över avbeställda och avbrutna reaktorbyggen i världen.
USA, som har 104 reaktorer i drift, hade i 2002 års utgåva inte mindre än 139 avbeställda eller avbrutna reaktorbyggen.

Av en prognos för Europas elförsörjning framgår att kärnkraftens andel väntas minska, från ett maximum på 34 procent år 2000, till 15 procent år 2030. Gas beräknas öka från 18 procent till 42, kol minskar från 27 procent till 19, medan förnybara energikällor ökar från 3 till 11 procent år 2030.
Ett annat diagram visar att Finlands elkonsumtion per invånare är mer än dubbelt så hög som Tysklands. (Sverige är inte med.) Skillnaden har ökat dramatiskt mellan 1973 och 1988, vilket råkar vara den tid när kärnkraften introducerades.

Förklaringen torde vara densamma som för Sverige. Har man byggt ut kärnkraften får man se till att förbruka den. Industrins elförbrukning ökade inte som beräknat. Alltså måste elektriciteten användas för att värma hus, trots att detta är slöseri med en så raffinerad form av energi.
Så sent som 1995 hörde jag finska elproducenter på en internationell konferens i Barcelona tala om vikten av att hålla uppe förbrukningen av elvärme i bostäder.
Alla andra på konferensen var inriktade på "negawatt": för miljöns skull måste elproducenterna hjälpa sina kunder att minska förbrukningen, och själva slippa stora investeringar i nya kraftverk.

Finlands satsning på en ny reaktor står inte för framsynthet utan tvärtom för en ovilja att acceptera nya realiteter, till exempel att terrorismen i dag gör kärnkraft till en mindre lämplig metod för elproduktion än någonsin.

Åsa Moberg
journalist och författare