En hastig avveckling av kärnkraften skulle ge negativa konsekvenser med stigande priser, minskad konkurrenskraft och färre arbetstillfällen.

Jonas Jacobsson Gjörtler

När Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, argumenterar mot kärnkraft skriver han bland annat att ”få svenskar vill satsa på ny kärnkraft”, enligt en undersökning som Naturskyddsföreningen låtit göra (Brännpunkt 16/6).

Att använda undersökningar som stöd för argumentation är ett välbeprövat knep, men det är också ett välkänt faktum att ”som man frågar får man svar”. Beroende på vilken information som tas med ger undersökningar helt olika resultat. Politiska ställningstaganden bör därför inte göras utifrån den sortens underlag – särskilt inte långsiktiga beslut i frågor där opinionen snabbt kan vända.

Sverige är i dag ett av de länder som har renast energiproduktion. Nästan hälften av all energi som produceras är förnybar och alliansens energiöverenskommelse har bidragit till att stärka den utvecklingen. Tillsammans med kärnkraften ger vindkraft, vattenkraft och övriga förnybara energikällor Sverige ett energisystem som producerar el med mycket låga koldioxidutsläpp i jämförelse med de flesta andra europeiska länder. Och när vi tidvis har elöverskott säljs vår rena el till andra länder och knuffar undan fossilbränslebaserad el. Om vi avvecklar vår kärnkraft bidrar vi därför till ökade utsläpp i Europa.

En hastig avveckling av kärnkraften skulle också ge andra negativa konsekvenser med stigande priser, minskad konkurrenskraft och färre arbetstillfällen. Sådana effekter märks redan i Tyskland, som nyligen beslutat avveckla sin kärnkraft. Påståendet att elpriset är samma i Sverige som på kontinenten stämmer inte. Det svenska elpriset är i normalläget lågt jämfört med elpriset i övriga Europa. Den elintensiva industrin betalar exempelvis bara en tredjedel av elpriset jämfört med Danmark. Detta förklaras just av att Sveriges elproduktion till 90 procent baseras på vattenkraft och kärnkraft istället för fossila bränslen.

Påståendet att kärnkraft är gammal och dyr teknik är tveksamt. Det finns i dag drygt 430 kärnreaktorer i drift i världen, men det byggs nu drygt 60 nya. Samtidigt är nästan 500 nya reaktorer under planering eller föreslagna och kan stå färdiga inom 15 år. Allt detta sker utanför Sverige, men det finns anledning att tro att det som är lönsamt i andra länder också kan vara lönsamt här, trots våra tuffa krav.

Det är inte politikens uppgift att avgöra huruvida nya reaktorer är ekonomiskt lönsamma – den bedömningen får energibolagen göra. Politikens roll är att skapa tydliga och stabila spelregler. En förutsättning för att få bygga kärnkraft i Sverige är att den måste kunna stå på egna ben utan subventioner, vilket regeringen nu har säkerställt. Det finns inga regelverk som ger kärnkraften positiv särbehandling.

Faktum är att kärnkraften tvärtom är det energislag som är allra hårdast beskattat i Sverige. Kärnkraften betalar en särskild effektskatt som ger en intäkt till staten på drygt 4 miljarder årligen. Totalt har staten fått in drygt 45 miljarder kronor enbart på denna skatt. Det kan jämföras med statens samlade subventioner till förnybart som mellan 1978 och 2004 var ca 26 miljarder kronor. Kärnkraftsskatten har i praktiken finansierat dessa subventioner nästan två gånger om.

Beträffande försäkringsansvar vid en eventuell olycka går Sveriges krav längre än de flesta länder. Utöver försäkringsansvaret på 12 miljarder kronor har kärnkraftsbolagen dessutom ett obegränsat skadeståndsansvar.

Inom alliansen är vi övertygade om att den svenska energiförsörjningen inom överskådlig framtid behöver vila på tre ben; vattenkraft, förnybart och kärnkraft. Kärnkraft utgör i dag cirka 40 procent av Sveriges totala elproduktion och att plocka bort en så stor del av energimixen vore synnerligen oansvarigt. Den svenska energimixen ger oss konkurrensfördelar och den är dessutom i princip helt fri från koldioxidutsläpp. Låt oss vara stolta över det.

JONAS JACOBSSON GJÖRTLER (M)

riksdagsledamot i Näringsutskottet

LÄS OCKSÅ: Svenskarna tror visst på kärnkraften, även i framtiden