Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson och Svante Axelsson skriver den 16/3 på Brännpunkt under rubriken ”Svenskarna vill ha förnybar energi”. De presenterar en opinionsmätning som de själva beställt och menar att ”därmed faller ett huvudargument för den politiska omsvängningen i kärnkraftsfrågan”.
Som vetenskapsmän och medborgare hoppas vi att opinionsmätningar inte är ”huvudargument” när våra politiker fattar långsiktiga beslut i klimatfrågor.
Vi tror att Karlsson och Axelsson underskattar våra folkvalda. En levande debatt om energifrågorna är välkommen. Tyvärr är den fylld av felaktigheter och desinformation, och Karlsson och Axelsson bidrar. Kungl. Vetenskapsakademien har genom sitt Energiutskott utifrån en oberoende och vetenskaplig utgångspunkt, studerat olika energikällor, inklusive kärnkraften.
Karlssons och Axelssons artikel innehåller en svepande formulering om att ”kärnkraftens tid är förbi”. Verkligheten är att elförsörjningen i världen till 16 procent och i Europa 30 procent kommer från kärnkraft.
Ett stort antal nya reaktorer byggs och planläggs. Tekniken är under stark utveckling. Fjärde generationens reaktortyper syftar till att ytterligare förbättra avfallshantering, reaktorsäkerhet och ekonomi samt minska miljöbelastningen. Sydkorea räknar med att om 15 år ha en fungerande anläggning.
Kärnkraften framställs av Karlsson och Axelsson också som ineffektiv. För 1 TWh kärnkraftsel behövs en installationskostnad på 2,1–4,6 miljarder kronor beroende på storlek och plats, medan motsvarande kostnad för vindkraft är 5,1–8,5 miljarder. Priset per kilowattimme för kärnkraftsel är bland de lägsta av alla alternativ.
Slutsatsen är att Sverige nu bör satsa på forskning och utbildning så att den intensiva kunskapsutveckling som nu sker i världen kan tillgodogöras också i Sverige.
SVEN KULLANDER
professor i högenergifysik, KunglVetenskapsakademien
DICK HEDBERG
fildr i kvartärgeologi, KunglVetenskapsakademien
