Åsa Romson och Lise Nordin

El från den nybyggda finska reaktorn kommer att kosta cirka 20 öre/KWh mer än vad ny vindkraft kostar.

Åsa Romson och Lise Nordin

Den globala trenden är tydlig – det senaste decenniet ökade vindkraften och solelen kraftigt samtidigt som kärnkraften, kolkraften och oljekraften minskade. Mot denna bakgrund blir det bisarrt att följa den pågående debatten om mer kärnkraft i Sverige. Debatten kommer ur regeringens misslyckade energipolitik och inom loppet av ett par veckor har regeringens företrädare lyckats ge tre olika besked. Folkpartiet vill ha mer kärnkraft oavsett vad, Centerpartiet vill inte ha nya energisamtal medan Moderaterna vill ha en bredare överenskommelse förutsatt att den innehåller ny kärnkraft.

Istället för att ta tag i den utmaning som Sverige och alla länder står inför – hur vi bygger ett långsiktigt hållbart energisystem – förminskas regeringen frågan till vem som vill prata med vem om mer kärnkraft. Och i takt med att energiöverenskommelsen framstår som allt mer osäker och visionslös ökar tveksamheten hos alla de aktörer som vill satsa på förnybart.

Med seriösa satsningar och smart energieffektivisering kan den svenska kärnkraften tas ur drift i takt med att den inte längre behövs. För att uppnå 100 procent förnybar energiförsörjning, och därmed slippa klimatutsläpp och kärnkraftsavfall, krävs tre satsningar:

• Energin måste användas effektivare.

• Den förnybara energin måste byggas ut snabbare.

• Elnäten måste anpassas till modern teknik.

Faktum är att om Sverige följer den takt för energieffektivisering som EU-kommissionen har slagit fast och samtidigt bygger ut den förnybara energin med två till tre procent per år kan Sverige ha en 100 procent förnybar energiförsörjning redan år 2030. Två till tre procent per år motsvarar den takt som Sverige har hållit de senaste fyra decennierna.

Sverige var länge ledande i utbyggnaden av förnybar energi. Problemet är att regeringens planerade utbyggnadstakt för de kommande tio åren innebär halvering jämfört med de senaste fyra decennierna. Samtidigt använder Sverige i dag (per person) dubbelt så mycket energi som exempelvis Danmark. Sverige är det EU-land som fram till år 2020 kommer att öka sin energianvändning mest.

Fördelarna med förnybart är många. Sverige blir mindre sårbart för prishöjningar på olja och gas. Det minskar beroendet av stora och sårbara anläggningar som kärnkraft. Det går att producera förnybar energi driftsäkert året runt från kombinationer av vatten, vind, sol och biomassa. De förnybara och effektiva energilösningarna är den snabbast växande sektorn i världen. Därför handlar det även om framtidens jobb. När Danmarks regering nyligen antog en tydlig plan för förnybar energi räknade de samtidigt med att det skapar över 70 000 nya jobb. I Tyskland jobbar fler i industrin för förnybar energi än i hela tyska bilindustrin.

Stödet för ny kärnkraft bygger på förlegade uppfattningar om dess kostnader och effektivitet. I Finland är detta tydligt. Under de tio år som Finland har byggt på sitt nya kärnkraftverk har Sverige samtidigt byggt ut den förnybara elproduktionen med tre gånger så mycket kapacitet som den nya reaktorn kommer att leverera. El från den finska reaktorn kommer att kosta cirka 20 öre/KWh mer än vad ny vindkraft kostar.

Sverige behöver en stabil energiöverenskommelse som fasar ut kärnkraften i takt med att satsningar på förnybart och energieffektivisering tar över. En plan med tydliga incitament till alla de aktörer som vill komma igång med bygget av moderna energisystem. Det kräver en energipolitik som är stabil, tydlig och långsiktig – tre grundläggande förutsättningar som regeringens energiöverenskommelse saknar.

ÅSA ROMSON (MP)

språkrör

LISE NORDIN (MP)

energipolitisk talesperson

LÄS OCKSÅ: Löfven beredd förhandla om kärnkraften