Den ekonomiska oron och det statsfinansiella läget är enligt statsministern och finansministern anledningen till att de vill senarelägga vallöftet om ett femte jobbskatteavdrag. Detta är ett klokt förslag, men endast en del av sanningen.

Socialdemokraterna och Håkan Juholt har hittat ett kryphål i budgetlagen, som möjliggör för den samlade oppositionen att rösta ner det femte jobbskatteavdraget. Och upprepade gånger hotat att förverkliga dessa planer. Genom beskedet från Reinfeldt och Borg undviker regeringen att råka ut för ytterligare ett nesligt nederlag i riksdagen. Oenighet inom alliansregeringen kan vara ytterligare ett skäl. Ett tecken på detta är att statsrådet och den potentielle partiledaren Anna-Karin Hatt (C) nyligen gick ut och tog avstånd från ett femte jobbskatteavdrag.

För Moderaterna är ordning och reda i statsfinanserna tillsammans med jobbskatteavdragen viktiga delar i partiets varumärke. Strax efter presentationen av det femte jobbskatteavdraget gick Fredrik Reinfeldt ut och talade om möjligheten till ett sjätte jobbskatteavdrag. Statsministern gjorde detta väl medveten om att de tre mindre allianspartierna har en rad andra frågor på sin agenda. Och väl medveten om att både Centern och Kristdemokraterna kämpar för sin överlevnad som riksdagspartier.

När statsministern höll sitt 30-minuterstal i Almedalen den fjärde juli nämndes inte ordet ”jobbskatteavdrag” en enda gång. Moderaterna har under senare tid kritiserats allt hårdare för att de inte har något annat att komma med än jobbskatteavdrag. Efter Moderaternas besked om skatterna har partiet stort behov av någon ny profilfråga.

Fredrik Reinfeldt har alltför sent insett problemen med att han leder en minoritetsregering. Och den uppkomna parlamentariska situationen är i hög grad självförvållad. Det borgerliga sjabblet med sjukförsäkringen ledde till att allianspartierna med mycket knapp marginal förlorade sin majoritet i riksdagen i valet 2010 och hamnade i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare.

Upprepade motgångar i riksdagen har tvingat fram en ny och ödmjukare hållning från regeringens sida, som nu måste arbeta för ett fast samarbete med ett femte parti, i första hand Miljöpartiet. I Almedalen var finansminister Anders Borg extremt tydlig i sina inviter till Miljöpartiet om den ekonomiska politiken. Borg sa sig vara beredd att diskutera det mesta. Alternativet är nyval, eller extraval för att använda regeringsformens formulering. Detta skulle vara ett rent skräckscenario för Centern och Kristdemokraterna, som båda befinner sig i kris.

Den borgerliga glansperioden från 2006-2010 är förbi. Regeringen har kommit till vägs ände. En minoritetsregering som tvingas till blocköverskridande överenskommelser med ett femte parti för att få majoritet i riksdagen, kommer att få fortsatta svårigheter under mandatperioden. Beskedet om senareläggningen av det femte jobbskatteavdraget är bara början på raden av eftergifter från alliansens sida. Regeringen Reinfeldt har en mödosam tid framför sig.

NILS-ERIC HALLSTRÖM

fil.dr, statsvetare