Ett av regeringens verktyg mot ungdomsarbetslösheten är sänkningen av arbetsgivaravgiften för företag som anställer ungdomar. Åtgärden syftar enligt regeringen till att göra ungdomars arbetskraft mer eftertraktad på arbetsmarknaden.

Vi kan idag visa att skattesubventionen inte påverkat ungdomars arbete inom våra näringar – privat detaljhandel och hotell och restaurang. Trots att våra näringar subventionerades med cirka två miljarder kronor år 2009 har andelen unga som jobbar inom detaljhandeln och hotell och restaurang inte blivit större utan mindre. Andelen av de arbetade timmarna som utförs av ungdomar har inte heller ökat utan tvärtom minskat.

Ungdomsarbetslösheten ökar kraftigt och är föremål för många debatter. Hur den ska minska råder det allt annat än enighet kring. Olika aktörer förespråkar lösningar med olika inriktning. Den borgerliga regeringen har valt att hitta lösningen i att sänka kostnaden för att anställa unga. Därför införde man den 1 juli 2007 det första steget i sänkningen av arbetsgivaravgiften. Den arbetsgivare som har en ung anställd betalar idag drygt 15 procent mindre i sociala avgifter än den som har en äldre vuxen anställd.

Inom svensk detaljhandel och hotell- och restaurangbranschen är ungdomar en eftertraktad arbetskraft och idag arbetar nästan 100000 ungdomar i våra branscher. Om den sänkta arbetsgivaravgiften för unga skulle ge det resultat som den borgerliga regeringen vill ge sken av borde det synas på våra branscher.

Vi har utvärderat sänkningen av arbetsgivaravgiften och jämfört perioden mellan år 2006, innan sänkningen infördes, och 2009, då avgiften var lägre för alla under 26 år. Utvärderingen visar att andelen unga anställda sjunkit från 53,9 procent till 53,5 procent mellan åren 2006 och 2009. Trots den ekonomiska krisen har båda våra branscher blivit större och antalet anställda fler. Men trots detta har arbetsgivarna alltså inte sett ungas arbetskraft som mer eftertraktad än tidigare.

En ytterligare viktig jämförelse att göra är om unga har arbetat större andel av det totala antalet timmar än vad de gjorde före sänkningen. En indikation på att sänkningen av arbetsgivaravgiften skulle ha haft avsedd effekt vore i sådant fall att unga stod för en större andel av de arbetade timmarna.

Vår utvärdering visar att tvärtemot regeringens avsikt har andelen arbetade timmar som utförts av den yngre gruppen minskat i båda branscherna. Inom privat detaljhandel har det minskat från 36,7 procent till 35,3 och inom hotell och restaurang från 46,7 procent till 45,5 procent.

Utvärderingen visar också att antalet arbetade timmar per person i den privata detaljhandeln sjunkit från 86 timmar till 83 timmar i månaden för ungdomsgruppen. I hotell- och restaurangbranschen ser det inte annorlunda ut. Antalet arbetade timmar har minskat från 81 timmar till 77 timmar.

Slutsatserna från denna jämförelse stärker den skepsis och kritik som har framförts från myndigheter som Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet, att generella sänkningar av avgifter är dyrt i förhållande till vad det ger – och att det inte heller är träffsäkert.

Företag inom våra branscher har genom den sänkta arbetsgivaravgiften subventionerats med 2 miljarder kronor bara under 2009. Vi hade hellre sett att dessa pengar hade använts till särskilda satsningar inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken för ungdomar. 2009 fanns det totalt 93500 unga personer i åldern 15–24 år som var arbetslösa, exklusive heltidsstudenter.

Den summa som utgått, enbart till företagen inom våra branscher, skulle i stället kunnat ge 47 procent av de arbetslösa unga en helårsplats på heltid i Komvux. Alternativt 37 procent en helårsplats i Yrkeshögskolan eller 28 procent en arbetsmarknadsutbildning som varar sex månader.

Regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften inte har fått den effekt som var avsedd. Snarare har det inneburit att pengar har använts till att subventionera företag i stället för att skapa arbeten till unga. En sådan användning av skattepengar är både missriktad och effektlös för att minska ungdomsarbetslösheten.

LARS-ANDERS HÄGGSTRÖM

Förbundsordförande Handels

ELLA NIIA

Förbundsordförande Hotell- och restaurangfacket