Lek med tanken att Johan August Gripenstedt, svensk finansminister på 1850-talet, återvände till Sverige 135 år efter sin död. Han skulle med förundrad blick se sig omkring. Det är inte mycket han skulle känna igen: myllrande städer står där skogen stod tät, ett av Europas fattigaste länder har blivit världens rikaste, hästlösa vagnar dånar fram och folk pratar i en liten sak de håller i handen. Men en sak är säker, det svenska järnvägsnätet skulle Gripenstedt känna igen.
Det var nämligen Gripenstedt som under senare delen av 1800-talet drev igenom utbyggnaden av det stambanenät som än idag utgör grunden i den svenska järnvägsstrukturen. Hans vision var att med en bra infrastruktur skulle Sveriges slumrande resurser släppas loss. Den tydliga visionen kombinerad med politisk handlingskraft var en viktig grund för den svenska tillväxten på 1900-talet.
Men sedan länge ökar trängseln på Gripenstedts gamla stambanenät. Förseningar och stopp är vanligt förekommande, gods trängs undan och får inte plats dagtid. Nätets svagheter har inte minst blivit tydliga genom den senaste tidens väderorsakade trafikkaos. Utvecklingen innebär att järnvägens konkurrenskraft successivt minskar jämfört med andra transportslag. Det behövs nu mer spår och rätt slags spår.
Planeringen av Ostlänken har nu pågått i närmare 10 år och i dagarna ska Banverket slutligen lägga fast läget för korridoren. Ostlänken utgörs av ett dubbelspår anpassat till höghastighetståg från Linköping till Stockholm, via Norrköping, Nyköping, Vagnhärad, Södertälje och Stockholm. En station planeras även vid Skavsta flygplats.
Med Ostlänken skiljer vi på snabbare och långsammare trafik, vilket ger korta restider och stora kapacitetsvinster. Godståg får mer utrymme samtidigt som hastigheterna för persontrafiken kan höjas vilket underlättar arbetspendlingen.
Med Ostlänken knyts en region med sammanlagt 2,7 miljoner invånare, företag, universitet, högskolor, hamnar och flygplatser samman. Tillgången på arbetskraft och arbete blir avsevärt större och bidrar till ökad tillväxt. Många var vi som med stor förväntan såg fram mot beslutet om byggstart Ostlänken. Men istället möts vi av ytterligare utredande och mer planeringsvånda.
Frågan är redan utredd, vad som krävs nu är framtagande av konkreta planer för en byggstart. Tempot måste öka med målet byggstart 2014. Ju längre långbänken fortsätter desto större blir de samlade kostnaderna för samhället. Den svenska planeringsprocessen är idag alldeles för utdragen och trevande. Om svenska företag skulle visa upp samma brist på förmåga att ta beslut som det offentliga Sverige gör skulle vi för länge sedan ha varit förbisprungna av våra konkurrenter.
Vi som undertecknar den här artikeln är alla verksamma i regionen som berörs av Ostlänken. Vi tror på Sverige, vi vill växa och utvecklas här, vi vill skapa arbetstillfällen och välfärd – men då krävs också att samhället gör sitt och investerar i en fungerande infrastruktur för framtiden. I näringslivet tar vi ofta stora beslut om investeringar. Inför varje investering krävs noga bedömningar av effekterna. Men samtidigt så krävs att besluten framåt fattas.
Vi är beroende av att det offentliga Sverige parallellt fattar beslut om investeringar i en bättre infrastruktur så att våra investeringar kan få bra utväxling. Ostlänken är därför särskilt viktig för oss som verkar och bor här.
När det svenska stambanenätet byggdes på 1800-talet fanns det argument både för och emot. Men i slutändan krävs det mod att fatta beslut baserad på en framtidsvision, precis som Gripenstedt hade. Med de investeringar som drevs fram på 1800-talet skapades förutsättningar för en fantastisk tillväxt i Sverige.
Nu krävs det att dagens beslutfattare klarar av sitt åtagande – att garantera en väl fungerande infrastruktur. Vem är 2000- talets Gripenstedt – vem vågar kliva fram och fatta framtidsbeslutet Ostlänken?
PER AHL
platschef, SSAB Oxelösund AB
DOT GADE KULOVUORI
vd, Stockholm Skavsta Flygplats AB
LENNART STÅHL
platschef, Saab automobile parts AB
MAGNUS ARBELL
vd, Studsvik Nuclear AB
HÅKAN SCHILL
vice president, Toyota Material Handling Europe Supply
JAN ERIK RYDEN
vd, SiemensIndustrial Turbomachiner AB
THOMAS NÖRBY
vd, Alstom Power Sweden AB
ÅKE SVENSSON
vd och koncernchef, SAAB
GUSTAV ÖHRN
vd, Stadium AB
MILLE MILLNERT
rektor, Linköpings universitet
ARNE WALLIN
vd, Holmen Paper AB
PETER WHASS
vd, Fastighets AB LE Lundberg
