Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, talar gärna om sina framsteg inom jämställdhetens område. På internationella kvinnodagen, den 8 mars, hurrade de unisont för sina landvinningar på området.
Kommunal ser en annan verklighet där de kvinnodominerade yrkesgrupperna har större antal deltidstjänster, otryggare anställningar, högre arbetsrelaterad ohälsa och inte minst sämre lön. ”Vi ska flytta fram positionerna”, sa SKL:s ordförande Anders Knape den 8 mars. Nu när avtalsförhandlingar pågår har SKL chansen att göra verklighet av de vackra orden. Bli en jämställd arbetsgivare, SKL!
Kommunals medlemmar är till 80 procent kvinnor. Många arbetar inom vård och omsorg som undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter. Medellönen för Kommunals medlemmar är 20750 kronor.
Detta innebär att kvinnorna i Kommunal tillhör de lägst avlönade bland LO-förbunden. Hur rimmar det med att SKL anser sig vara den mest jämställda arbetsgivaren?
Avtalsrörelsen 2007 var ett viktigt trendbrott eftersom den innehöll en jämställdhetspott. Därigenom fick yrkesgrupper som domineras av lågavlönade kvinnor större löneökning än högre avlönade grupper som domineras av män.
Men satsningen på jämställda löner måste fortsätta under många år framöver. Därför kräver Kommunal nu jämställdhetspott i årets avtalsrörelse samt en jämställdhetsnämnd mellan de centrala parterna. Arbetet med att uppnå jämställdhet kan bara åtgärdas långsiktigt.
Att uppnå bättre villkor för de kvinnodominerade yrkesgrupperna i offentlig sektor är avgörande för välfärdens framtid. Vi vet att branscher med högst andel män har högre medellön än branscher med högst andel kvinnor. Kvinnor och män möter olika verkligheter i sina jobb och i sina lönekuvert. Förutom lägre lön har kvinnodominerade yrkesgrupper ett större antal deltidstjänster, otryggare anställningar och högre arbetsrelaterad ohälsa.
Kommunal vill inrätta en jämställdhetsnämnd mellan de centrala parterna. Nämnden ska följa utvecklingen och föreslå åtgärder i syfte att uppnå ett mer jämställt arbetsliv.
Liksom lönefrågan har deltidsfrågan diskuterats länge men problemet är fortfarande enormt. Enbart inom Kommunals organisationsområde i kommuner och landsting, arbetar mer än hälften deltid. Det rör sig om nära en kvarts miljon anställda i arbetaryrken. Cirka nio av tio som arbetar deltid är kvinnor.
Att arbeta deltid ger inte bara en lägre löneinkomst på grund av deltidsarbetet, de straffas också genom lägre genomsnittlig grundlön den tid de arbetar. År 2008 var genomsnittslönen (uppräknad till heltid) för deltidsanställda 1200 kronor lägre än lönen för de heltidsanställda. För den kvarts miljon personer som år 2008 arbetade deltid var den genomsnittliga månadsinkomsten knappt 12000 kronor. En ofrivillig deltidsanställning ger inte bara sämre ekonomi idag utan hänger kvar resten av livet. Även kvinnor i välfärdssektorn bör få frihet att välja heltid eller deltid. En frihet som är självklar inom mansdominerade yrkesområden.
Men deltidsarbetet ger inte bara låga inkomster. Regeringen har också försämrat villkoren för dem som är arbetslösa på deltid. Deltidsarbetslöshet hänger självklart nära ihop med det ofrivilliga deltidsarbetet.
De försämrade reglerna leder nu till utförsäkringar från a-kassan. Kommunals siffror visar att endast en av hundra utförsäkrade medlemmar nu arbetar heltid, resten är antingen öppet arbetslösa eller kämpar vidare på sin deltidstjänst.
I december 2009 hade närmare 5500 av medlemmarna i Kommunals a-kassa förlorat sin möjlighet att deltidsstämpla. Under årets två första månader har siffran ökat med 1000 personer; 500 per månad. Innan årsskiftet fick nära 13000 medlemmar i Kommunal ersättning från a-kassan på deltid.
Kommunal kräver: jämställda löner, tryggare anställningar och minskad deltidsarbetslöshet. Heltid ska vara normen. De kvinnodominerade yrkesgrupperna inom kommuner och landsting kan inte längre ha sämre löner och villkor än resten av arbetsmarknaden. Det är inte jämställdhet. Gå från ord till handling, SKL.
YLVA THÖRN
ordförande i Kommunal
